för någon vecka sedan läste jag denna artikel i tidningen IKON. den är väldigt stark. nästan så att man börjar gråta (speciellt om är lite mindre känslokall än vad jag är!) .
så det är mitt tips. läs om du vill drabbas, gråta en skvätt. läs om du vill se prov på verkligt livsmod och styrka. läs om du vill bli tacksam över att få vara frisk och leva.
om jag har något annat att säga?
det skulle möjligtvis vara den (o)intressanta informationen att jag känner att äntligen, börjar min kropp svara ordentligt på träningen. det känns bra. den där o-formen jag delvis känt hela vintern verkar ha vänt: jag känner mig i form.
de två tävlingsloppen jag körde under vasalopps-veckan, där jag verkligen pressade mig själv och kroppen in i, nej igenom, väggen, verkar ha gjort nytta. som att jag liksom kommit ut på andra sidan. gammal god form - konditionen/orken delvis tillbaka.
det var så himla lätt att åka skidor idag. jag dog inte i uppförsbackarna. till och med mamma märkte skillnanden: 'nu har du börjat åka i tävlingstempo igen'. segheten borta. det känns bra. lite synd bara att den känslan kommer nu när tävlingssäsongen är över. men det är bara att träna på, nu får man snart satsa på löparkarriären och ska ju tävla i vasastafetten den 24 aug, så det är väl bara att försöka formtoppa sig tills dess då. wiieehooo!
(och ja igen: tacksamheten att man kan träna. överhuvudtaget. yeah!)
kärlek! /ia
så det är mitt tips. läs om du vill drabbas, gråta en skvätt. läs om du vill se prov på verkligt livsmod och styrka. läs om du vill bli tacksam över att få vara frisk och leva.
om jag har något annat att säga?
det skulle möjligtvis vara den (o)intressanta informationen att jag känner att äntligen, börjar min kropp svara ordentligt på träningen. det känns bra. den där o-formen jag delvis känt hela vintern verkar ha vänt: jag känner mig i form.
de två tävlingsloppen jag körde under vasalopps-veckan, där jag verkligen pressade mig själv och kroppen in i, nej igenom, väggen, verkar ha gjort nytta. som att jag liksom kommit ut på andra sidan. gammal god form - konditionen/orken delvis tillbaka.
det var så himla lätt att åka skidor idag. jag dog inte i uppförsbackarna. till och med mamma märkte skillnanden: 'nu har du börjat åka i tävlingstempo igen'. segheten borta. det känns bra. lite synd bara att den känslan kommer nu när tävlingssäsongen är över. men det är bara att träna på, nu får man snart satsa på löparkarriären och ska ju tävla i vasastafetten den 24 aug, så det är väl bara att försöka formtoppa sig tills dess då. wiieehooo!
(och ja igen: tacksamheten att man kan träna. överhuvudtaget. yeah!)
kärlek! /ia
1 kommentar:
Usch så jag grät när jag läste den där artikeln. Hoppas han har det bra där han är nu!
Skicka en kommentar