åh, när det äntligen är över.

-
jag älskar att åka tåg..!

fast det började i fredags som det alltid brukar börja: jag tänker att jag ska gå till tåget i tid. så att jag slipper stressa, och springa med en rullväska, som jag alltid måste göra. MEN jag är ju jag. och tar det lungt. först. och sminket är viktigt. och håret vill inte som man själv vill. och vips... så vart det springmarsch till stationen...igen! och man sätter sig onödigt svettig och frustande och med onödiga skavsår och tänker: nästa gång ska jag vara i tid.

fast alltså. att komma till stationen klockan sex på morgonen. och det har nyss blivit ljust. och det är kallt och klart i luften. och fåglarna kvittrar. och människorna och staden har just börjat vakna. och man vet att man är på väg. någonstans. långt eller kort. för att resa. för att uppleva något. stort eller smått. för att träffa någon eller några. den känslan älskar jag!

och sen gör ia såhär: trots att jag också lovat mig själv att inte läsa på tåget denna gång, eftersom jag alltid blir illamående och åksjuk då, så fick jag ju bara lov att tjuvkika lite i Kupé. och där kunde man läsa om livsöden, om hälsa, och om peter jöback (rev ut och snodde bilden på honom på hemvägen - pryder nu min almanacka - OM han inte vore 40 och OM han inte vore gay och OM han inte redan vore gift så är jag helt säker på att han skulle vara min man - haha! galet snygg fyrtioåring).
aja, jag läste och får ju skylla mig själv att jag mådde lite tjuvens resten av resan.

och på hemvägen så hamnade jag bakom ett gäng med fyra norrlandsgrabbar. och OJ vilken norrländska de snackade. så himla brett. och jag log. brett. härligt! (speciellt med tanke på att vi tjejer youtubat massa roliga dialektgrejer tidigare på dagen)

och jag var ju lite avis (glatt!) på en av vännerna som skulle bli uppmött av en karl på stationen när hon kom hem till sitt. men det blev jag med!
fast...han är ca 35-40 år nånstans och trebarnsfar. så det var mer som att bli hämtad av pappa. fastän det inte var just min egen pappa.
men göttigt att slippa gå hem till Knoppen (stället jag bor på heter egentligen Lustigknopp. det är ganska roligt faktiskt när jag tänker efter) med resväskan.


kuckeliku. klockan är sex och en dum brud springer med en resväska genom stan för att hinna till tåget i tid... pucko! :)

och ja. alltså hade jag ju en weekend i linköping med beteltjejorna :) men det tar vi imorn eller nått.

Tack GUD för denna helgen. Tack för att det är så skönt att åka iväg. och för att det är skönt att komma hem. Tack för mina fantastiska vänner och tack för alla samtal och allt skratt vi delat.

godnatt och kärlek! /ia.

puss.

-

är i linköping och har det fint med bra bra tjejer. lever och skriver nått när jag kommer hem :)

kärlek! /ia.

the sunshine is for you

-
till dig min vän:

må Gud välsinga dig, ditt liv och din dag. hans ljus lyser upp vägen på din stig. och hans kärlek vill för evigt omsluta dig.



kärlek! /ia.

I was a fool for a while

-
jaha, då sitter man här på sjukan på natten igen, en till 21-07 inskolning. och jag må ju säga att man känner sig lite lätt knäpp av att vända på dygnet såhär. när man vaknar klockan fyra, och sen känns det i kroppen som det är förmiddag och så kollar man på klockan och då är hon halv sju på kvällen.
men jag klagar inte, kul att variera dag och kväll lite.
OCH dessutom lite positiva jobb nyheter: imorse fick reda på att jag fram till mitt sommarvik börjar inte längre ska vara timvikarie, utan anställd på 80% (och 100% sen till sommarn då).
och detta innebär ju att jag är:
- garanterad jobb
- garanterad lön (och får lite bättre förmåner). Perfekt.

åh vad jag liksom känner att allt löser sig så bra hela tiden. och jag är HELT säker på att Gud har sin vakande hand över hela mitt liv. det känns tryggt. och så tacksamt!


vet inte om jag har så mycket mer roligt att berätta om. men till helgen är det tre röda hjärtan målade i min kalender. ett på fredag, ett på lördag och ett på söndag. för jag ska ju på weekend. kärleksweekend. tjej-kärlek. då får jag säkert massa inspiration till roliga saker att skriva.

och förresten kan jag ju berätta om dagens "typiskt-ia" händelse: skogspromenad på min "förmiddag" (klockan sex typ). trött som ett as. och kissnödig. så jag hukar mig lite snabbt bakom lite stora träd (varför vara kissnödig när man så lätt kan göra nått åt saken liksom?) och ja, sen när jag precis är klar så att säga ser jag att det kommer en orienterare och springer förbi. (man i 25-30 års åldern) som nog sett det mesta och måste tyckt jag var lite illa funtad i huvudet, haha. fast jag var så trött att jag inte ens hade ork att bry mig eller bli generad. hoppas det inte var nån jag kände, haha.

nä, nu fortsätter vi nattvakan. pigg och glad. lite speedad kanske.
kärlek! /ia.

jaha ja.

-
hejhopp.
här gäller det att hålla sig vaken.. tänk jag som brukar vilja gå och lägga mig klockan nio typ. ska nu vara vaken till efter sju nångång. går natt-inskolning, 21-07. hu! än så länge rätt lungt (eftersom jag sitter här och skriver så...)

annars: igår hände något väldigt ovanligt. för er som känner mig så vet ni ju att jag inte kollar på film jätteofta. och när jag kollar hemma brukar det ta några dar, ser en halvtimme här och där. igår såg jag två hela filmer på raken. pang bom.
fast så var jag ju sjuk också, så det förklarar ju saken.
känner mig piggare idag. tacksamt!

idag har jag inte gjort jättemycket vettigt. vattnat katten och tvättat. OCH träffat jocke, det är iofs alltid väldigt vettigt. åh vad den mannen alltid får mig på bra humör alltså! antal skratt per träff kan ju knappt räknas :)
OCH vi smider planer. framtidsplaner. drömmer, filosoferar och planerar. och även om nån pessimist påpekar hur mycket av våra olika planer vi hittills genomfört så säger jag: skit i samma. det är ju drömmandet, den positiva förväntan som är halva grejen med att leva. att glädjas, tillsammans, över framtiden.
(och tyvärr, varför ska det vara så?, så känns det som att man alltid, för er som inte känner mig och jocke, måste påpeka att: Nej. en tjej och kille som umgås behöver inte betyda dejt. jocke har varit, är och kommer förbli en av mina allra bästa vänner, men har aldrig varit, är inte och kommer aldrig att bli en dejt. så då slipper jag skriva det igen, ok?)
och jag tackar Gud för såna här vänskaper. för skratt, bra humör och själsfrände, (så lika men ändå så olika!), vänskaper. it's great!

har också provat en ny mat-sak idag. än en gång tackar jag J.Bond för matinspirationen, denna gång makrill i tomatsås. absolut helt ätbart!

och för att också komma med någon djup insikt i detta inlägg (som annars känns som bland det mest tråkiga och intetsägande jag nånsinn skrivit, haha - jag har lite brist på blogginspiration) så tänkte jag denna kloka tanke idag: det kanske är mina tankar och värderingar om min kropp som jag bör ändra på, och inte kroppen i sig, för att kunna bli nöjd. vet att jag försökt, och delvis lyckats med detta tankesätt förut. men på senaste tid har jag varit inne på ett "jag ska bara...." - sen blir jag nöjd-tänk.
vi får se hur det går.

nu ska jag hålla mig pigg och vaken i typ åtta timmar till var det tänkt. önska mig lycka till! :)
kärlek! /ia.

allting jag ville säga, det glömde jag ikväll

-
jag har hittat ett litet knep, (bra eller knäppt vet jag inte riktigt men...) på att muntra upp mig själv. för alla har vi väl våra stunder när vi känner oss lite halv-nere sådär. men då tänker jag på: vasaloppet! ja inte loppet i sig, det var ju delvis ganska jobbigt, men det faktum att jag gjorde det. jag genomförde det. jag bestämde mig för en utmaning, jag vågade satsa, och jag genomförde det hela på ett bra sätt. jag har rätt att vara stolt. för att jag tycker att det är en prestatation värd att vara stolt över. och att jag har gjort detta, det kan aldrig någon ta ifrån mig...

ha.! tur att det är lätt att muntra upp sig med tankens kraft ibland :)

och dessutom: jag är helt säker på att DU har något du är stolt över. stort eller smått. tänk på det där ibland, och sträck på dig: du är bra!

kärlek! /ia.

jag går i dagar i tröjan du hatar.

-

På torsdagen var det påskfest i kyrkan. roligt och trevligt och god mat. det enda som gjorde lite, lite ont i mitt hjärta var tanken på alla dem som inte får nån mat. att vi äter så det räcker och blir över, och att vi i kyrkan kanske borde vara dem som ser till att även de utan mat får något att äta. att istället för att alla tar hem alla sina rester var och en till sig (för att kanske bara slängas bort?) så borde man ställa till med världens brakfest i kyrkan där en massa hemlösa, tilltuffsade människor utan möjlighet till påskmat skulle ha chansen att äta dessa läckerheter.
typ så tänker jag. men jag tänker så mycket – och gör så lite…



aja. här lite påsk-shopping också. Passar ju väldigt bra ihop med det jag skrev nyss…. Eller??

lila är påskigt. och snyggt!

och sen på fredagen var jag hos farmor. inte så mycket fotande dock. fast innan farmor, på morgonpromenaden låg det en övergiven liten tilltuffsad, ful, påskkyckling på vägen. alldeles ensam. sådant kan mitt hjärta gå sönder av. (överkänslig ibland - ja!) så jag plockade med mig den lilla fulingen hem, och nu är han varm och nöjd och pryder mitt köksbord.


man ser ju knappt att det är en kyckling, haha

på lördagen jobbade jag 06.45-15. sen var jag ut på påskmiddag i baggbo.


nakenfisen edvin! :)

med mormor:


påsk...
... liljor.


..ägg.

och idag, måndag har jag... städat. äntligen tog jag mig i kragen. och så har jag matat katten. och lunchat på stan med mamma och pappa. de hade visst 29-årig förlovningsdag. grattis till dem!

och nu är jag lite smått bitter. och självömkande. för jag skulle ju träna och sånt. vara aktiv. och här sitter jag med en värkande hals. och nacke. ett säkert, olycksbådande sjukdomstecken. typsikt!

men, what to do? bara att vila sig i form nu då. får se vad halsen tycker om nattjobb imorgon. kanske, om orken räcker, drar jag iväg på emmausmässa i svenska kyrkan snart. gillar den högtidliga stämningen där måste jag erkänna, jag är ju trots allt uppvuxen där, icke-frikyrkokiddet. annars blir det soffläge (fast jag har ju ingen soffa men...!) resten av kvällen.

så, då säger denna kärring, (påskkärring alltså, jag är ju bara 23 år ung!)god fortsättning. nu kör vi vardag igen!

påsk-ia à 2009. (det ingick i mitt jobb, (kassörska) att se ut sådär på påskafton.. vore nått att fortsätta med som sjuksköterska kanske, haha).

kärlek! /ia

ps. be gärna för min hals och nacke. jag tycker det är såååå tråkigt och jobbigt att vara sjuk. även om det egentligen bara är en petitess-sjuka som går över på en vecka.) d.s.