måndag 20 juni 2011

oh baby.

--
Ville bara säga såhär på nöttkröken att Gud är så awesome fantastisk. Att när man liksom i sin förtvivlan ber och uppriktigt ropar till honom att "nu får du faktiskt ta och hjälpa mig med det här som tynger mig så" så fixar han liksom det.
Så gårdagens tårar av uppgivenhet, besvikelse, sårad byttes idag till de allra mest helande tårar man kan tänka sig. I den famnen jag behövde det allra mest. Gud helar relationer! (även om det såklart alltid kommer lite bakslag ibland - men så är det ju alltid)

Och dessutom, i onsdags, en gammal vän dök upp i mitt liv på nytt och ett så välbehövligt samtal. Om tro och sånt. Som jag saknar att få samtala om.

Och dessutom nr 2, en bra helg. Kan ju bäva för helgen. Helgerna i ensamhet. Men denna helg var bra. Med tjejerna. Med familjen. Med Johanna. Med träning. Med församlingen (med avskedsfest med smörgåstårta. Asgott så jag passade på att vräka i mig en hel del. Mums!)

Och dessutom 3, en grej jag inte orkar dra nu. Men som liksom också är ett bönesvar och kanske en första början till något jag drömmer om. Drömmer i mitt allra innersta så hårt och stort om att få göra. Det jag skulle kunna brinna för. Mitt sätt att tjäna Gud.



Lite bilder från de senaste dagarna:



Pizzakväll med bästa tjejerna i Sofias fina uterum. Högklassigt mys!


En dagens outfit. Sedd och älskad - även om man inte alltid tror att det är så.




Hem till gården. Till landet. Till Bjursås. Till Baggbo.


Och det bästa, det finaste. Den tredje lilla personen som redan är så älskad. (och jag behöver ju inte - i jämförelse- ha komplex för att jag tycker jag har en för stor mage, hahah!)



Och rotade runt lite i skåpen hemma och fick med mig detta:


Gratis är gott, sa bjursingen. Och kaffe är ju sjukt gott med!


Tack och godnatt.


/ia.

2 kommentarer:

Johanna sa...

Vad glad jag blir att läsa om, det låter härligt :) Och fin bild på dig också...sedd och älskad, CHECK!

Arvid sa...

En klok kvinna sjöng en gång; "underbart är kort". Så varför dra ut på det mer än nödvändigt? Sen kan jag skriva långt om jag vill, men oftast har jag inget vettigt att säga. Då är det ingen ide att vara långrandig så då får det bli kort.
Du är ju redan ganska kort, det kanske är därför du kompenserar genom att bli långrandig;)