ibland gör man rätt ibland gör man fel - lev med det.

-
ibland har man lite flyt alltså. jobb ikväll, faktiskt inte alls mig särskilt mycket emot att jobba en lördagkväll. OCH det var lugnt så jag fick se en hel del av melodifestivalfinalen (vilket jag ju tv-löst inte skulle kunna gjort annars) MED 3 sköna kollegor UTAN massa godis och skit OCH med betalning och ob-tillägg. Kan det bli bättre liksom?
Har haft en smärre skrattfest hela kvällen med mina 40-60års kollegor faktiskt. Så fint!
OCH förmiddagen spenderades med en kaffe på Kopparhatten med Johanna och vi smidde massa roliga planer. En skön-lördag helt enkelt.

OCH imorn är det ganska fullspäckat med bl.a. fru-middag och jag får kanske med mig en icke-frikyrklig vän till kyrkan. Det var ett tag sen sist så det blir skojsigt!

det är bra fint att få leva alltså! <3

kärlek! /ia.

inatt ska vi älska som fåglarna vill

-
Nu ska jag förklara lite om det där med min blogg och facebookfasta som jag kör en dag/vecka, fram till påsk. För det är nog inte helt uppenbart för alla vad det är för vits med det.

Så: Fasta… Vad är det och varför? I grund och botten är det ju en gammal religiös tradition som handlar om att avstå från mat och dryck. Och grundtanken är väl, så vitt jag vet, att man ska avstå från något (som ändå är ett grundläggande behov), för att ära Gud. Och det är den tanken jag vill fånga. Visst, det skulle säkert vara bra med ett försök att avstå mat nån dag också, jag är ju ganska matbesatt, men när jag går till mitt eget liv och kollar på vad som får mycket av min tid och energi så är det: datorn. Musik, läsa bloggar, blogga själv, facebook – vara social via sociala medier helt enkelt. Och jag tror verkligen det finns en massa bra i detta – man kan evangelisera hur bra som helst genom dessa verktyg. Man kan bli peppad genom att läsa bra bloggar. Man kan få tänka till och kanske sprida något gott när man själv bloggar. MEN det kan bli en stress. Som tar fokus från Gud. En stress att prestera, att bli bekräftad, att ha koll på allt och alla osv.

MEN nu till något VIKTIGT: Vad gör jag av denna fasta och varför? Om jag hade spenderat tiden jag får över genom att skippa datorn med att istället slö-kolla på tv (nu har ju inte jag nån tv, men ni fattar) då tycker jag inte fastan skulle ha nån vits alls. Som vanligt tror jag det är viktigt att tänka igenom VARFÖR man gör grejer, och att ta aktiva val för att genomföra de handlingar man vill genomföra, för att kunna bli den sortens människa som man vill bli. Så, tiden jag igår fick över av att inte facebooka gjorde jag detta: läste en bok som får mig oerhört motiverad och peppad på Jesus och hans liv. Tog det lugnt, tänkte, på vad jag själv vill, vem jag är, vad Gud vill. Jag gjorde det fint runtomkring mig. Jag fick ro.

Spotify-fasta klarade jag inte riktigt av, men det fick även där bara bli musik som bygger upp mig. Får mig att tänka mindre på mig själv och mer på Gud. Och vad skönt det var, när jag kom hem rätt sent på kvällen och det var sovdags att faktiskt skippa det annars obligatoriska ”kolla-igenom-facebook-och-bloggarna-innan-jag-lägger-mig-bara”. En frid i att inte ha koll på folk.
"ja men vad du är himla duktig då" - nej det var inte så jag menade! det här är ett tips, som funkar för mig för att stressa ner, hitta viktiga värden i livet. Jag tror det är bra för mig ibland att inte uttrycka alla mina tankar inför andra människor. Även om det kliar i fingrarna. Att mina tankar bara får vara mina ibland, och växa stilla där… Sen sittar jag ju ändå här sex dagar i veckan och njuter av det så :)

Så hett tips: stäng av litegrann ibland. Skippa uppkopplingen.

kärlek! /ia.

" - Be the kind of women that when your feet hit the floor each morning the devil says: “Oh crap. She’s up.” "

-
idag är det facebook- och bloggfasta som gäller för min del - så ni kan gott spendera eran tid på ett bättre sätt än att kika in här efter inlägg :)

kärlek! alltid massa kärlek - kärlek läker sår. /ia.

En annan morgon i trängseln på perrongen, jag raderade allt från telefonen. jag går innan hon vaknar, stänger av, kommer aldrig tillbaka.

-

Det känns liksom som om Gud och jag är ute på resa. Som att han har kickat igång mig, in på mitt livs äventyr.
Och…. på både gott och ont, så har jag liksom inte tid att stanna till på perrongen, kliva av tåget och gräva ner mig i ledsamheter. Jag har redan ägnat alldeles för många år åt att vara ett lesset, gråtande barn på den där asfaltsplattformen. Så vill man inte vara med på vår resa får man gärna kliva av – no hard feelings. Men jag kan inte göra det. Jag kan inte stanna. Jag har inte tid. Inte det att jag inte har tid beräknat i timmar, dagar, veckor, månader – jag kan vänta hur länge som helst. Men jag har inte tid att vara krossad, att vara skakig och ledsen. Jag har inte tid att känna mig sårad och frustrerad. Jag har inte tid att ha ont i hjärtat, inte tid att tycka synd om mig. Inte tid att älta, inte tid att ångra. Inte tid att kämpa förgäves, inte tid att göra mig själv till ett fån. Inte tid att krypa på mina knän, inte tid att vara alldeles för snäll och blåögd. Jag vet vem jag är och jag vet mitt värde på ett helt annat sätt än förr. Så: Jag reser vidare och kanske måste man vinka hejdå. Lite hårt, lite livsnödvändigt.

Jag vill, måste, vara fri att älska.

Men inget är väl skrivet i sten, ännu.





kärlek! /ia.
(men just nu är jag bara så liiiiiiiten..- dags att sova.)

fool for love, fool on fire

-
Tänkte tanken att när jag börjar jobba och kanske får lite mer pengar att röra mig med kanske man skulle investera i lite mer/bättre teknikprylar.
MEN hallå! Teknikprylar när man kan köpa sportgrejer såsom löpardojor, skidutrutsning, träningskläder osv… Nä tack ;)

Och vad kan vara mer vår och träningspeppande än ett par snygga, sköna, lätta löpardojor. Jag ska springa många mil i er. Vad är en iphone mot ett par nike-skor liksom?;) Skor är kärlek! <3


dessa sköna snyggingar finns nu i mina ägor :)

Fast för övrigt tänker jag försöka passa mig för att börja köpa en massa mer grejer bara för att jag har börjat jobba. Inte av snålhet, utan för att jag inte vill vara en del av ett samhälle och en livsstil som går ut på att man ska bli lycklig av att konsumera. Det är farligt! Jag vill ha min lycka i människor och Gud.

kärlek! /ia.

Jesus: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra"

-
Nu kommer det ske något väldigt ovanligt på min blogg. Ett recept. Ett brödrecept för att vara exakt. Och det passar väl bra internationella kvinnodagen till ära. För baka är väl en typsikt kvinnlig sysselsättning och kvinnors roll är ju att vara fastspända runt spisen… Eller…???!!!

Aja, jag är ju ingen hejare på sånt här, men jag kan om jag vill. Och jag lovade Helena & Jessica att ge dem receptet på detta bröd efter som ”det var bland det godaste brödet de nånsinn ätit” – citat. Stolt som tuppen! Tänk att jag som är så ohuslig kan få sådan fina ord om mina bakverk. Hursomhelst, istället för att mejla receptet till dem kan jag ju lägga ut det här. Och det ÄR supergott och superenkelt! Och ni betelvänner kanske minns min fobi för att bli kladdig om fingrarna – och eftersom detta brödet är utan jäst så slipper man kleta med fingrarna i det. Perfekt! ´Så:

Annas (jag kallar det så eftersom jag fått receptet av min fina syster) rågbröd med linfrö
10-12 dl rågsikt (kan byta ut några deciliter mot grahamsmjöl)
1,5 dl rågkross
0,5 dl linfrö
1 tsk bakpulver
2 tsk bikarbonat
1,5 dl mörk sirap
6,5 dl filmjölk

(jag brukar ha i ca 1 tsk salt också, även om det inte står i receptet. Ett annat tips är att man kan byta ut några råksikts decilitrarna mot havregryn istället – gott! )

Häll upp filmjölk i en bunke. Blanda i bakpulver och bikarbonat. Rör ner alla torra varor och sirap. Rör ihop till en smet.
Lägg degen/smeten i 2st smorda ugnsformar i ugnen (mitten ungefär) på 150 grader i 1h 30min. Låt bröden stå i sina formar tills de svalnat. Ät med nöje!



Ha. Coolt!

Ha en bra dag vänner! Jag är ledig och ska snart på cirkelfysträning på friskis och i eftermiddag sushidejta med Jocke (alltså, NÄ, vi dejtar ju inte på riktigt såklart !) och eventuellt träna lite mer ikväll. Eller tvätta – undrar vad som lockar mest? ;) Eventuellt shoppa en liten snygg grej också, vi får se om det ev. uppvisas här.

kärlek! /ia

And I know I’m making something out of this life they called nothing

-
För nån vecka sen var jag så himla nere och tänkte: det var bara en parentes, en tillfällighet. Den här lyckan, glädjen jag känt. Det var ett undantag som jag räknar från ca 10september (ungefär där nånstans saker börja vända – och vad passar bättre än att räkna edvins födelse som vändpunkt?) tills nyss nångång. Jag trodde allt skulle bli precis som innan, att jag bara varit naiv i denna glädje, inbillat mig att livet skulle vara bra och så. Jag trodde jag var på väg in i ett nytt svart hål, i nedstämdhet, i uttråkning, i ättankar osv osv. Det var så läskigt, så deprimerande att tänka så. Jag orkar inte det mer.

MEN: jag är inte samma människa nu som då. Jag har nått i mig, (gud på förenklat språk- helig ande på teologiskt språk) som gör att jag kan hitta nån konstig styrka och glädje i vad som än händer. Den där glädjen kan nästan skrämma mig. Och ibland skräms jag av min egen styrka. Att livet lärt mig att man snabbt bryter ihop och sen kommer igen. Att jag så snabbt ställer om på att livet och planerna förändras. Visst fanns det en charm i att vara sjutton år och kunna gråta veckor i sträck. Men jag är en annan nu. En helt annan. Och det gör att det bubblar av kraft och livsglädje i mig när det kanske egentligen inte borde göra det. DET är helt fantastiskt! (fast jag tillåter mig att det gör ont - när det gör ont)

Och jag ska inte tillbaka! Inte tillbaka till mörker. Jag ska vandra med Gud, bredvid Gud och han kommer ge mig den styrka jag behöver. Han har en plan. Jag kanske inte alltid gillar den planen, men det är liksom ingen vits att försöka springa iväg, springa ifrån, till något eget. Det blir liksom bara platt fall då.

Ja jag förundras över hur glad jag kommer på mig själv med att vara dessa dagar, och hur bra jag oftast mår och den styrka jag oftast känner. Tack tack Gud och tack tack vänner och familj runt omkring mig <3.



kärlek! /ia