I torsdags åkte vi till Hemsedal i Norge och kom hem sent söndag natt, det är därför ni inte hört från mig hör på bloggen på några dagar. Jag tycker jag är ganska bra på att vara väldigt närvarande i nuet när jag åker bort på minisemestrar så där, och det är väl bra, konsekvensen blir bara att jag kopplar bort bloggen och andra sociala medier och är inte särskilt bra på att fota när jag är borta heller, så har inte så mycket fina bilder att visa upp. För fint var det!
Hemsedal ligger ju en bra bit in i Norge så det tog oss cirka tio timmar att åka dit med matstopp och sånt. En lång resa, men det vart värt det, för det var verkligen något av en naturupplevelse. Det gick bra att köra också, jag och Micke turades om medan våra mammor, som också var med på resan, fick vila sig i baksätet.
Jag såg på någon skylt att Hemsedal kallas för Skandinavernas alperna och det tycker jag faktiskt att de kan få göra, för det var lite av en alpkänsla där med höga trädlösa fjäll åt alla håll man vände sig. Fantastiskt tur med vädret hade vi också, sol alla tre dagarna vi var i backen, ganska kallt men det gör ju ingenting så länge man håller igång och åker. Eftersom inga plusgrader nått dit på ett tag var det rejält med snö och jättebra underlag i backarna.
Vi hade hyrt en lägenhet alldeles i anslutning till skidcentret tillsammans med Mickes syster + sambo samt hans bror + tjej, så tillsammans var vi åtta personer i denna lägenhet som var gjord för sex bäddar, hehe. Men det gick bra, jag sov på soffan och Micke på luftmadrass: finns det hjärtrum finns det stjärterum.
Jag och Micke åkte mest i skogen och försökte hitta pudersnö, och det fick vi en hel del av. Så himla roligt alltså! Vet faktiskt inte om jag vet något bättre. Vi pulsade i snön, ramlade i snön, kröp i snön... och i mina tröttaste stunder fick jag påminna mig själv om att jag skulle vara glad över att det fanns snö överhuvudtaget. Älska ju snö men alltså åh vad jobbigt det kan vara när man fastnar i meterhög lössnö. Men bra träning att försöka ta sig upp därifrån.
Att ha roligt ute i snön tillsammans med Micke slår alla allahjärtansdagsfirande i världen, när vi gör såna grejer tillsammans har vi det så bra som man kan ha det. Love it.
Så ja, vi kan väl sammanfatta det så att det var en bra helg med bra sällskap, fin natur, rolig åkning och jag tackar Gud att allt gick bra längs vägarna, ingen skadade sig eller något sådant. Det var en toppenhelg!
Här några av de få fotona som blev tagna, men mitt tips istället: Åk dit och se själv hur vackert det är.
Hemsedal ligger ju en bra bit in i Norge så det tog oss cirka tio timmar att åka dit med matstopp och sånt. En lång resa, men det vart värt det, för det var verkligen något av en naturupplevelse. Det gick bra att köra också, jag och Micke turades om medan våra mammor, som också var med på resan, fick vila sig i baksätet.
Jag såg på någon skylt att Hemsedal kallas för Skandinavernas alperna och det tycker jag faktiskt att de kan få göra, för det var lite av en alpkänsla där med höga trädlösa fjäll åt alla håll man vände sig. Fantastiskt tur med vädret hade vi också, sol alla tre dagarna vi var i backen, ganska kallt men det gör ju ingenting så länge man håller igång och åker. Eftersom inga plusgrader nått dit på ett tag var det rejält med snö och jättebra underlag i backarna.
Vi hade hyrt en lägenhet alldeles i anslutning till skidcentret tillsammans med Mickes syster + sambo samt hans bror + tjej, så tillsammans var vi åtta personer i denna lägenhet som var gjord för sex bäddar, hehe. Men det gick bra, jag sov på soffan och Micke på luftmadrass: finns det hjärtrum finns det stjärterum.
Jag och Micke åkte mest i skogen och försökte hitta pudersnö, och det fick vi en hel del av. Så himla roligt alltså! Vet faktiskt inte om jag vet något bättre. Vi pulsade i snön, ramlade i snön, kröp i snön... och i mina tröttaste stunder fick jag påminna mig själv om att jag skulle vara glad över att det fanns snö överhuvudtaget. Älska ju snö men alltså åh vad jobbigt det kan vara när man fastnar i meterhög lössnö. Men bra träning att försöka ta sig upp därifrån.
Att ha roligt ute i snön tillsammans med Micke slår alla allahjärtansdagsfirande i världen, när vi gör såna grejer tillsammans har vi det så bra som man kan ha det. Love it.
Så ja, vi kan väl sammanfatta det så att det var en bra helg med bra sällskap, fin natur, rolig åkning och jag tackar Gud att allt gick bra längs vägarna, ingen skadade sig eller något sådant. Det var en toppenhelg!
Här några av de få fotona som blev tagna, men mitt tips istället: Åk dit och se själv hur vackert det är.
Kärlek! /ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar