när jag växte upp var det inte fett med pengar. det var inte riktigt illa heller, vi hade alltid mat på bordet, råd med hela kläder, bil, hus och ja sånt där, rena lyxen ju.
men kanske inte det där lilla extra. inga utlandssemestrar eller fina bilar eller dyre fritidsintressen eller mycket klädshopping.
och absolut inte den där överflödiga, onödiga lyxrikedomen.
och det lärde mig mycket. och jag är TACKSAM för det.
jag lärde mig att pengar är något man får handskas varsamt med. överkonsumtion är inget bra val. man får klara sig på det man har. jag lärde mig att man kan leva fint och bra utan stor tillgång på pengar.
och detta viktiga: vill man verkligen ha något så får man se till att jobba och skaffa sig de pengarna själv. jag har aldrig åkt snålskjuts på mina föräldrar (de har ställt upp superbra och så gott de kunnat både ekonomiskt och på massa andra sätt!) utan lärt mig att jobba. lärt mig att tjäna pengar. lärt mig att spara pengar, lärt mig att prioritera.
och det jag har prioriterat, ja då kan jag känna mig stolt över att jag själv arbetat ihop mina egna pengar själv. mina egna resor. mina egna prylar. mina egna hyror.
jag har lärt mig att värdera pengar. jag har lärt mig att man inte blir lycklig av pengar och inte kan köpa sig rik. rik blir man på kärlek till och från andra människor. jag har lärt mig att tid är något som är mera värdefullt än att konsumera. jag har lärt mig miljömedvetenhet. att överkonsumtion är en orättvisa som vi sysslar med i västvärlden.
och jag vet att jag inte alls haft det speciellt tufft, utan bara levt i frånvaron av överflöd. men ändå tror jag detta har lärt mig att känna med de svaga, de utsatta, de fattiga. jag vet att lyx inte är något naturligt.
jag känner mig som underklass, på ett väldigt positivt sätt, även fast jag kanske egentligen inte är det.
i mitt jobb värderar jag det oerhört meningsfulla i att få hjälpa människor högre än pengarna, den halvdåliga lönen.
jag är glad, SÅ glad, att jag inte är överklass. inte för att det är sämre människor. man kan ju inte rå för vad man föds in i och hade jag fötts in i en sån familj kanske jag hade varit snorkig, överkonsumerande dryg skitstövel. utan tanke på miljö och medmänniskor, vem vet. eller helt underbar ändå ;)
det är inte lätt att bryta från sitt uppväxtmönster.
och jag tror att det faktum att varken jag eller M. växt upp under några överflödiga förhållanden binder oss samman, ger oss någon sorts gemensam bakgrund att bygga på. jag tror att det gör att vi har ett någorlunda sunt förhållningssätt till pengar.
pengar hjälper oss att leva, det är inte det vi lever för.
här är en strof ur Kartellens låt 'Underklassmusik' - en låt som jag fastnat för just för att den ställer så många aktuella frågor på sin spets.
och följande skall vara sagt av Olof Palme om jag förstår saken rätt?? hursomelst, klok-ord är det iallafall:
"De har höga inkomster, en bra slant undanstoppad, de har intressanta och av status fyllda jobb, en och annan dold löneförmån ingår säkert. De bor i rymliga och välutrustade hus med grönområden, trädgårdar och är genom bostadssegregationen garanterade grannar av samma slag. Dom kan unna sig semestrar i fritidshus, båtar eller semesterresor till intressant resmål. Deras barn går kanske just nu och ser fram emot en sommar fylld av språkläger, seglingsturer, ridning och allt vad det kan vara. Och andra sidan har vi alla de människor som lever med knappa ekonomiska marginaler de har år efter år sätt sin köpkraft minska. De bor kanske i hyreshus i väntan på nästa stora hyreshöjning, de har inga fritidshus och båtar, och deras ekonomi tillåter inga påkostade semestrar. Deras barn får kanske tillbringa merparten av sommarlovet med att dra runt på gårdarna mellan hyreshusen"
Ord som känns aktuella idag också.
kärlek! /ia
men kanske inte det där lilla extra. inga utlandssemestrar eller fina bilar eller dyre fritidsintressen eller mycket klädshopping.
och absolut inte den där överflödiga, onödiga lyxrikedomen.
och det lärde mig mycket. och jag är TACKSAM för det.
jag lärde mig att pengar är något man får handskas varsamt med. överkonsumtion är inget bra val. man får klara sig på det man har. jag lärde mig att man kan leva fint och bra utan stor tillgång på pengar.
och detta viktiga: vill man verkligen ha något så får man se till att jobba och skaffa sig de pengarna själv. jag har aldrig åkt snålskjuts på mina föräldrar (de har ställt upp superbra och så gott de kunnat både ekonomiskt och på massa andra sätt!) utan lärt mig att jobba. lärt mig att tjäna pengar. lärt mig att spara pengar, lärt mig att prioritera.
och det jag har prioriterat, ja då kan jag känna mig stolt över att jag själv arbetat ihop mina egna pengar själv. mina egna resor. mina egna prylar. mina egna hyror.
jag har lärt mig att värdera pengar. jag har lärt mig att man inte blir lycklig av pengar och inte kan köpa sig rik. rik blir man på kärlek till och från andra människor. jag har lärt mig att tid är något som är mera värdefullt än att konsumera. jag har lärt mig miljömedvetenhet. att överkonsumtion är en orättvisa som vi sysslar med i västvärlden.
och jag vet att jag inte alls haft det speciellt tufft, utan bara levt i frånvaron av överflöd. men ändå tror jag detta har lärt mig att känna med de svaga, de utsatta, de fattiga. jag vet att lyx inte är något naturligt.
jag känner mig som underklass, på ett väldigt positivt sätt, även fast jag kanske egentligen inte är det.
i mitt jobb värderar jag det oerhört meningsfulla i att få hjälpa människor högre än pengarna, den halvdåliga lönen.
jag är glad, SÅ glad, att jag inte är överklass. inte för att det är sämre människor. man kan ju inte rå för vad man föds in i och hade jag fötts in i en sån familj kanske jag hade varit snorkig, överkonsumerande dryg skitstövel. utan tanke på miljö och medmänniskor, vem vet. eller helt underbar ändå ;)
det är inte lätt att bryta från sitt uppväxtmönster.
och jag tror att det faktum att varken jag eller M. växt upp under några överflödiga förhållanden binder oss samman, ger oss någon sorts gemensam bakgrund att bygga på. jag tror att det gör att vi har ett någorlunda sunt förhållningssätt till pengar.
pengar hjälper oss att leva, det är inte det vi lever för.
här är en strof ur Kartellens låt 'Underklassmusik' - en låt som jag fastnat för just för att den ställer så många aktuella frågor på sin spets.
och följande skall vara sagt av Olof Palme om jag förstår saken rätt?? hursomelst, klok-ord är det iallafall:
"De har höga inkomster, en bra slant undanstoppad, de har intressanta och av status fyllda jobb, en och annan dold löneförmån ingår säkert. De bor i rymliga och välutrustade hus med grönområden, trädgårdar och är genom bostadssegregationen garanterade grannar av samma slag. Dom kan unna sig semestrar i fritidshus, båtar eller semesterresor till intressant resmål. Deras barn går kanske just nu och ser fram emot en sommar fylld av språkläger, seglingsturer, ridning och allt vad det kan vara. Och andra sidan har vi alla de människor som lever med knappa ekonomiska marginaler de har år efter år sätt sin köpkraft minska. De bor kanske i hyreshus i väntan på nästa stora hyreshöjning, de har inga fritidshus och båtar, och deras ekonomi tillåter inga påkostade semestrar. Deras barn får kanske tillbringa merparten av sommarlovet med att dra runt på gårdarna mellan hyreshusen"
Ord som känns aktuella idag också.
kärlek! /ia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar