En liten text som kom till för några dagar sedan i en sorts frustration av att inte kunna, våga, vilja, ha förmågan att kunna göra MER för de mest utsatta. De utsatta barnen. Mitt hjärta blöder för ingen borde behöva ha det så.
skuggbarnen
som ingen ser
fast allt du gör är att ropa 'se mig'
du är så fin
men du hatar dig själv
och jag ser dig
men vågar inte säga
vågar inte se dig i ögonen och säga
'du är så älskad'
för jag vet
att din värld är målad i en svartare färg än vad som ens finns på min palett
svartare än alla nätter
du vet mer om ondskan i världen
än vad jag vet om både ondskan och världen
din ångest vet ingen gräns
du är gränslös
min gräns går vid orden jag aldrig vågar säga
"du är så älskad"
/ia, maj -16
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar