fredag 6 maj 2011

jooooo.....

Ibland blir jag så besviken på mig själv.

För att jag lägger krokben för mig själv. För att det är mitt eget dumma jag som hindrar mig från saker som jag skulle vilja hända. För att min rädsla för misslyckande är större än modet att våga chansa och vinna och att jag på så sätt lägger band på och begränsar mig själv.


Till exempel: En person jag väldigt gärna skulle vilja lära känna. Och det skulle vi nog kunna göra också, om jag bara hade vågat. För personen, X, tar lite initiativ till kontakt då och då. Men eftersom jag är så himla rädd för att göra bort mig, framstå som dum etc. så vågar jag inte ta nåra intiativ överhuvudtaget. Så X tror väl att jag är världens stramaste, otrevligaste människa typ. Men det är ju bara för att jag är så himla blyg och hellre betraktar på avstånd, för då kan jag ju inte göra bort mig i alla fall och kan då gå ur det hela med hedern i behåll. Åhh fuck denna ständiga rädsla för att göra bort sig. För jag tror knappast jag är den enda som har den. Speciellt vi svenskar kanske, vi är så himelens rädda och måna om vad folk ska tycka och tänka om oss. Att vara korrekta och inte göra konstiga saker. (Förutom på fyllan då, då verkar människor kunna tänka sig att bete sig precis hur som helst).

Andra gånger den dumma rädslan styr: När man låter bli att fråga folk om saker, t.ex. om man ska hitta på något, för man är
mer rädd att få ett nej än man ser fram emot och tror och hoppas på ett ja.
Är det bara jag som kan vara så rädd för besvikelser att man försöker undvika att ha förväntningar och förhoppningar överhuvudtaget? Men hur kul är det liksom…? Ska man gå igenom hela livet på det viset kommer man ju inte vara med om mycket direkt. Ruttna bort kanske…

För att inte tala om vad rädslan för kilona, för vågen, för fettet gjort med mitt liv... Men den storyn hoppar vi just nu va, skulle bli lite långdraget.

Så ja, summan av kardemumman av detta inlägg: Jag är en blyg tönt. Haha.
Men jag ska försöka göra nått åt det… (bara det inte innebär att jag måste göra något utanför mina ramar som skulle kunna vara lite, lite pinsamt ;) )





/ fegis-ia! :)


Ps. jag gjorde en liten sån grej idag, vågade något och fick ett ja. Framsteg! Allt startar i tanken och beslutet.

puss!

Inga kommentarer: