onsdag 2 december 2009

hej

'


Det har tydligen blivit en vana för mig att berätta om hur duktig jag blivit. Så då fortsätter jag väl på det temat (idag har vi pratat om ödmjukhet på lektionen, undrar verkligen om något gick in hos mig så som jag skryter… haha. Nejdå, de var en grymt bra lektion, mat för hjärtat, och allt det jag är stolt över är ju för att det är grejer som får mig att må så mycket bättre, så då kan ja ju dela med mig av mina positiva erfarenheter)

Till nöten: Jag är duktig därför att jag har slutat att läsa bloggar som jag inte mår bra av att läsa. (ja de kan man ju verkligen behöva gå på bibelskola i tre månader för att komma underfund med, smarthead ia-fia där, men men är man lite blond och korkad så är man). Jag läser inte längre, eller försöker låta bli så ofta jag kan i alla fall, sånt som inte bygger upp mig. Till exempel lite diverse bloggar som handlar om hur mycket folk tränar eller hur mycket karriär och massa smala-snygga-tjejer-bloggar. Visst det kanske kan vara kul om man blir glad och peppad av det, men när man inser att det bara skapar stress så är det nog dags att klicka på det röda krysset. Så det har jag nu gjort. Så nu håller jag mig mest till mina kära vänners bloggar, samt underbaraclara, hon är grym och kan vara en värdig förebild. Och eftersom jag gillar att läsa bloggar så tas läs-tips tacksamt emot, så länge de inte handlar om träning och sånt. Eller jo de får det göra, men då ska det vara en sund nivå. Extrema saker nosar ja alltför lätt upp alldels själv.

Ser ni vilken klok människa jag börjar bli? Men ja måste passa mig för högmodets kant, för vissa dar sitter man där och är inte ett dugg klok utan bara jättekorkad och kan inte alls vara sund och mogen och snäll mot sig själv. Och då är det piss och man är inte så himla kaxig längre. Så jag aktar mig. Och försöker ta tillvara på såna här dagar då man bara ler och känner sig lycklig i hela kroppen. Och dom dagarna kommer allt oftare känns det som. Känns som jag fylls av kärlek, och jag vet vart den kommer ifrån. Himmelsk glädje. Låter sjukt klyschigt, men jag tror på det. Och jag tror på fullaste allvar att de här tre senaste månaderna vart de tre bästa och lyckligaste i mitt liv. Och att det inte skulle bero på att jag kommit så sjukt mycket närmare Guds vilja med mitt liv här är i all fall skitsnack för mig. Sen kan ju folk få tro vad dom vill. Jag vet vad och vem jag tror på.

Fick lite feeling häromkvällen (när jag dessutom hade pjamas på mig kl nio – sensation!) och det blev nåra texter skrivna.
Jag vet inte om jag ska förklara så mycket, men alla texter är ju inte självupplevda ska kanske sägas, inte så att man själv har känt och upplevt allt man skriver om. Men man kan ändå känna känslan, om man snuddat vid den…
Ibland känns det som att jag alltid tar allt på så stort allvar. Som att jag ler när andra skrattar. Och med den feelingen kom detta, som jag tror att vi alla kan känna igen oss i mer eller mindre. Vi har alla våra erfarenheter, våra minnen. Vissa gömda i garderoben, men de börjar komma fram mer och mer. Och ett problem, en upplevelse, en smärta är aldrig mindre eller större en nån annans, eller mer värd. Ett lidande är alltid ett lidande, även om det är något stort eller litet som drabbat oss…



Är du en av dom som ler när de andra skrattar
en av dom som viskar när de andra skriker
en av dom som vakar när de andra sover
en av dom som drabbats så hårt att en hinna av lättsamhet är omöjlig ?

Är du en av dom som tvingades bli vuxen alltför fort
en av dom vars barndom fick ett abrupt och oväntat avslut
en av dom som växte dig stark av dina erfarenheter
en av dom som fick lära sig att livet inte är en dans på rosor?

Är du en av dom som gråtit dig till sömns, natt efter natt
en av dom som blivit slagen till golvet av din egen ångest
en av dom som plågat ditt eget hjärta, din egen själ, din egen kropp med alla svarta tankar
en av dom som svikit dina ideal och fått retuschera dina drömmar?

Kanske är det därför du alltid bär en hinna av allvar
kanske är det därför du kallas ”mogen” och ”seriös”
kanske är det därför du är en tänkare som inte kan ignorera den mörka sidan
kanske är det därför du ler när de andra skrattar?




detta blev långt. för att lätta upp stämningen lite kom jag på att jag borde bjuda på nån bild då och då. har bara blivit en väldigt massa text här på slutet.
så här får ni en stockholmsbild från typ september när vi var på Djurgården och hittade en väldigt lämplig vägskylt. Kolla in namnet så fattar ni. hur kan fem så vackra människor va singlar? ;) haha




puss & hej från en glad tjej. / Ia.

'

1 kommentar:

Jennie P sa...

Du är stark Ia!