Hur det har varit att komma hem från min Madagaskarresa

Ett tag nu har jag haft tanken att jag skulle skriva ett blogginlägg om hur det har varit att komma hem från min Madagaskarresa. Så det tänkte jag göra, lite kortfattat, nu.

Och samtidigt får ni några sparade mobilbilder som min kompis Sherri tagit. 

Fantastiskt vackra Palmarium

Den lilla sjöjungfrun? :)

Det var ju alltså i september och oktober som jag var i väg på min volontärresa med Mercy Ships. Jag kom hem i slutet av oktober så det är lite över två månader jag varit hemma.

Det påtagligaste är att det känns som att jag varit hemma jättelänge och tiden på Mercy Ships känns avlägsen på något vis. På både gott och ont så går det ju ganska fort att anpassa sig till nya miljöer. När jag var där på plats i Afrika gick det fort att anpassa sig till det livet och se det som sitt vardagsliv och sen ännu mer när man kommit hem och går tillbaka till sitt gamla liv så är man ju väldigt snabbt tillbaka i sina gamla hjulspår. På gott och ont som sagt. Det känns jättebra att vara hemma i Falun igen, jag trivs ju så bra hemma, i lägenheten, men min familj och mina vänner och på jobbet. 

På jobbet kan jag väl på ett sätt känna att jag trivs bättre hemma än vad jag gjorde på båten, jag tycker att jag känner mig mer kompetent som sjuksköterska här. Och det är väl inte så konstigt i och för sig eftersom allt var nytt på Africa Mercy och vi dessutom skulle tala engelska hela tiden. Jag kan också känna att mitt jobb här är mer stimulerande och utvecklande för mig än det jag gjorde på AFM, MEN jag är ändå så sjukt glad och tacksam för att jag fick chansen att åka. Jag lärde mig mycket, det var en dröm som uppfylldes, jag kommer aldrig glömma vissa av patientmötena och kommer alltid vara glad för den erfarenheten jag fick. Och inte minst för de vänner jag hade förmånen att lära känna och umgås med. 

Sherri och jag

Jag hoppas att jag bär med mig intrycken från Madagaskar länge, länge. Tyvärr är det väl lätt att känna att hela ens livssyn och värld blivit förändrat men att man sedan ändå efter en tid hemma återgår till gamla vanor och mönster. Men, som sagt, jag hoppas att det jag såg och mina tankar om tacksamhet för det vi tar för givet här i Sverige kommer att överleva länge. Jag VILL bära med mig nöden och fattigdomen i mitt liv här hemma, så jag minns och gör vettiga prioriteringar i mitt liv, inte oroar mig för småsaker, är tacksam för det jag har och gör mitt bästa för att hjälpa alla utsatta människor.

Något som ju tyvärr försvinner fort är den speciella och familjära känslan det var att leva tillsammans så många människor i ett sorts kristet kollektiv. Det kristna livet blev mer en del av vardagen där än hemma, där det ibland lätt kan bli att man går till kyrkan på söndagar men sen var det inte så mycket mer med det. Där bad vi ju tillsammans inför arbetspassen och sånt, och det var något fint men som man glömmer så fort och är tillbaka till sina vanliga svenska och sekulariserade livsstil och vanor.

Två andra vänner, Lynn och Wendy

Men som sagt jag är super tacksam att jag fick åka på den här resan, ångrar det inte en minut även om det innebar en del ekonomisk och att jag och Micke inte kunde resa tillsammans denna höst utan att vi har varit ifrån varandra mycket. Men jag tror det faktum att vi båda har stöttat och uppmuntrat varandra i den andras val, och att vi har hörts av väldigt mycket ändå har stärkt vår relation.

Och det är ju så jag tror i livet i stort: Om man satsar på det Gud har lagt i ens hjärta att man ska göra så ser han också till att saker runt omkring ordnar sig till det bästa.

Och sen om det blir någon mer sån här resa, snart eller långt i framtiden, det återstår väl att se. Just nu njuter jag bara av det jag fick vara med om och suger på den karamellen ett tag till och framtiden får väl Gud och hjärtat visa vad man ska göra med. 

Min och Sherris lyxiga säng i våran fina Bungalow när vi spenderade helgen på Palmarium

Och sist men inte minst: GOTT NYTT 2016. Jag hoppas ni hade ett fint nyårsfirande. Det hade jag, med tre av mina bästa tjejkompisar. Fast vi åt så vi blev helt utslagna tror jag, hehe :) Hade för en gångs skull tänkt mig att dricka lite vin men blev så mätt av vår tre rätters middag att nått vin fick jag då inte i mig, haha. Och lika glad för det är jag (men gladast är nog räven ;) )
Sen på årets första dag har jag hunnit med att träffa min familj hemma i Baggbo, inklusive syrran med make och barn. Så fint!
En enda grej har dock fattats mig. Min stora kärlek; Mikael. Jag saknar honom mer och mer för varje dag som går, men snart är han hemma.

Kärlek! /ia

Advents-ge bort kalendern #31

Idag, på årets sista dag gör jag också mitt sista advents-kalender inlägg. Det var ju roligt och ganska lätt att hitta grejer för trettio dagar att ge bort. Ja, att fortsätta rensa ur hemmet och skänka bort grejer tänkte jag nog fortsätta med även i januari 2016, men kanske inte blogga om det varje dag.

Idag ger jag bort en klänning som det var längesedan jag använde, så den kan säkert komma till bättre användning än att samla damm i min garderob.

Med det sagt vill jag tacka er alla som läst min blogg det här året och så hoppas jag vi ses och hörs igen 2016.
GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA FINA MÄNNISKOR DÄRUTE. Önskar, hoppas och ber att ni alla ska få ett välsignat kommande år.

Kärlek! /ia

2016 är snart här

Sverige, naturen. Så vackert!

Såhär när året börjar lida mot sitt slut och 2016 närmar sig så börjar man ju reflektera lite över hur året varit och vad man vill ska hända nästa år (även om jag inte är sådär supernostalgisk av mig bara för att det blir ett nytt år).
Förhoppningsvis ska jag hinna med att göra någon sån där sammanfattande års-lista nu strax innan eller efter nyår men den tanken som slog mig i dag när jag promenad-funderade lite var hur lätt det är att oro sig för småsaker när man egentligen har allt man behöver.

Ja, för jag har ju allt. Och jag vill lära mig att vara nöjd. Nöjd och glad. Det är så lätt att fokusera på små, små saker som kanske inte är precis som man önskar och olika orosmoln inför framtiden när man inte vet exakt vad som kommer att hända.

Men jag har ju allt.
Detta året har varit magiskt så att vara något annat än tacksam vore förmätet av mig.

Jag har fått vara frisk och ha hälsan i behåll, likaså har min familj och andra nära och kära. Eller, iallafall har de olika sakerna som hänt löst sig bra och alla är i liv välbehållna. Jag fick uppfylla en stor, stor livsdröm jag länge haft när jag fick åka till Afrika och arbeta som sjuksköterska på Mercy Ships. Jag har fått resa och se och uppleva nya saker, jag och Mikael hade en fantastisk fin semester, bästa någonsin typ, när vi vandrade Högakustenleden i somras. Ett fint och lyckligt minne för livet.

Jag har föräldrar och syskon som bryr sig om mig och vi håller ihop som familj och vi har det trevligt när vi umgås. Jag hade en fantastiskt fin jul, utan alkohol eller bråk som många barn tyvärr växer upp i.
Vi har en uber-mysig lägenhet, så mysig att man blir omotiverad att söka sig något annat. Världens skönaste säng där man kan sova varm och trygg varje natt. Inga bomber som faller utanför fönstren.

Vi har mat på bordet varje dag. Bra, näringsriktig mat som mättar oss och håller oss friska. Jag har ett jobb att gå till och det har M. också, vi har fasta, trygga anställningar som ger oss lön varje månad. Jag har världens bästa och snällaste arbetskamrater och en jättebra chef. Jag har vänner som är vänner för livet, jag har fått nya vänskaper som gör mig varm och lycklig i hjärtat. Jag har en fin, snäll, kunnig, duktig, rolig pojkvän som jag får dela mitt liv med, vara med och hjälpa och stötta och peppa och bli peppad av.

Lussekatterna

Jag har sett hur fattiga människor har det. Hur livet kan se ut för de som är sjuka i ett annat land än Sverige. Hur människor kämpar hårt och gör det bästa de kan med sin situation.

Jag lider inte av några psykiska sjukdomar eller cancer. Jag behöver inte sälja min kropp på gatan. Vi bor i ett land med fred. Jag har en stark kropp och tid att träna de flesta dagar i veckan. Fritid och jobb. Kärlek och vänskap, stöd och förståelse. Jag har en dator, en smartphone och massa (för mycket!) kläder i garderoben. Jag har världsgulliga syskonbarn och jag är nöjd med mig själv.Jag har, framförallt, en tro på Gud som bär mig, en tro på att Jesus dog för min skull och att jag därför inte behöver känna varken skuld, skam, oro, rädsla eller något sådant som vill tynga mig. Istället har jag förmånen att få vara glad, fri, känna ro, frid och tillförsikt.

Ja jag har allt. Ingens liv är perfekt, men det är bra som det är. Det vill jag ta med mig från detta år in i nästa.

Afrika, i mitt hjärta och i mitt sovrum

Idag har jag en fastedag. För att träna mig att avstå från något som jag ser som en självklar rättighet: mat. Att känna hunger och tappa energin och orken är jobbigt, men så har det många människor på vår jord, varje dag. Jag fastar för att ta bort lite av fokuset från den här världens bekymmer och glädjeämnen för att istället koncentrera mig på Gud. Jag ber att jag ska lära mig vara nöjd och minnas 2015 med tacksamhet. Och jag ber för att 2016 ska gå i ärlighetens och kärlekens tecken. Att jag ska våga älska mina medmänniskor och Gud ännu mer. Att jag ska ha mod att säga ifrån och mod att älska självuppoffrande. Jag ber för den här världen, att 2016 ska få bli ett år där värme och godhet får fylla människors hjärtan, att vi ska bli mindre rädda för det okända. Att vi ska våga stå upp för mänskligheten och för de allra minsta som behöver vår hjälp som allra mest. Jag ber att det ska bli ett år där krigen tar slut, där ingen vill hämnas, där freden får råda över vår jord.
Amen.

Kärlek! /ia

Advents-ge-bort kalendern # 30

Hej. Idag, näst sista dagen av julkalendern så ger jag bort dels ett par typ cykelbyxor fast i lite finare kvalité som man kan ha under klänning och så och ett par rosa strumpbyxor som jag aldrig använt, tror jag.

Kärlek! /ia

Advents-ge-bort kalendern #29

Snart är året slut och den sista december avslutar jag även min adventskalender-utmaning. Och lite utmaning har det faktiskt varit, inte att hitta grejer att ge bort men att varje dag ha tid/lust/ork till att fota det och blogga om det. Men har man sagt att man ska göra något, då gör man det. Det är mitt motto det :)
Fast det har varit kul också, och jag hoppas för mig själv att det ska ha blivit en liten kick för mig att komma igång och blogga mera igen. Vi får se vad 2016 har att erbjuda i bloggväg.

Och riktigt slut är det ju inte ännu, varken på året eller på min adventskalender.
Försöker ägna mig åt lite garderobsrensning nu när Micke är borta och dagens lucka är en grej som jag fann som är helt ok fräsch men som jag inte använder: Vit bommullströja med trekvartsärm. 

Hoppas ni alla haft en bra dag. Det har jag, men en riktig trötter är det som sitter framför datorn nu. Vad skönt att jag är ledig någon dag igen nu!

Kärlek! /ia

Advents-ge-bort kalendern #28

Hej.
Idag var det åter till jobb som gällde och det gick la bra, en skapligt lugnt pass så det uppskattades. Är alltid kul när man hinner sitta ner med sina kollegor en stund och fika och snacka lite strunt. Imorgon är det tidigt jobb som gäller, så nu lär jag sova.  :)

Här kommer dagens lucka: Ett antal ringar jag inte så ofta använder längre.

Kärlek! /ia

Advents-ge-bort kalendern # 26 & 27

För att komma ikapp till rätt datum får ni idag två luckor.
Först ut är ett par salt- och pepparkar.

Och det andra jag ger bort är lite blandade hårgrejer. 

Idag har varit en trööött dag, åtminstone till att börja med. Tror veckans nattjobb + fixa jul-stress, samt umgås med hela familjen och sova på soffa och bli väckt av småpojkarna tog ut sin rätt idag. Kände mig helt däckad. Men ibland måste man ju få vara trött också, eller hur? Var till kyrkan, och det var bra, som vanligt, även om jag nog säkert satt och gäspade en hel del. Efter det lite ärenden på stan och sen, äntligen, hem. För att bara vara, och andas. Blev något piggare och drog iväg till Friskis lite senare för ett gympa pass samt lite triceps-dödande efteråt. Har jag någon gång nämnt att jag älskar att träna? :)

Nu har jag lagat hemgjord tortillapizza, sett på Fröken Frimans Krig på playen och bara njuter och softar i soffan med tända ljus. Man kan ju låtsas att man har jullov, även om jag återgår till jobbet redan imorgon igen. Liiite snö har det ju också kommit så att marken iallafall är täkt med ett tunt, tunt lager vitt. Äntligen, så fint!

Kärlek! /ia