fredag 30 september 2011

Och hjärnan blev mjuk av luthersk ångest inför gud och så blev jag sjuk och blev den skugga du ser nu

-
äckligt.

/--

Set fire to the rain

-
allt går verkligen i ett nu. varit på ambulansen (ca 10h/dag) från sön-tors, idag var det examinationsseminarium och imorn och på söndag ska jag extrajobba på 45:an. och sen på måndag börjar c-uppsats skrivandet.
men detta är inte ett klag! för jag gillart. praktiken på ambulansen var super, både med det man fick se och lära sig, samt att "gubbarna" på stationen var väldigt snälla och trevliga mot småtjejerna som kom dit:) och jag blev godkänd där samt på examinationen och hemtentan så nu kan akutvårdskursen checkas av och det är bara två kurser kvar innan jag, förhoppningsvis, kan titulera mig leg. sjuksköterska. Grymt!:)

så denna intensiva vecka har det inte spenderats många timmar hemma (varav det ser ut som det gör här just nu), utan mest ambulans + friskis.
ingen tid att tänka. ingen tid att känna sig ensam. perfekt va?! men jag vet inte om det är en sån god önskan att livet alltid ska gå i 110km/h.

och att jag inte ens hinner blogga är ju lite tråkigt. men nu vet ni att jag lever och mår bra iallafall!

/ ia.

tisdag 27 september 2011

och när jag tänker efter så här långt efter så kan jag se hur fel det blev - ibland gör man rätt ibland gör man fel, lev med det.

-


maybe it's enough with my broken hallelujah

för Gud är god.


och idag har jag varit duktig. jag har inte tränat. jag har kollat på stjärnor.



och min praktik på ambulansen vågar jag inte skriva så mycket om, även om jag skulle vilja, för jag är rädd att bryta mot sekretessregler och sånt och bli anmäld och skit, så den risken vågar jag inte ta:) men det är häftigt. bra. värsta härliga gänget. men imorn är det slut.


/ ia.


söndag 25 september 2011

Life in plastic, it's fantastic...eller?

-


Vem är fri och vem är bunden?





En sak som fick mig att tänka till lite var härom veckan när jag läste en insändare i FK. Den var skriven av en svensk man, och handlade om hur han tyckte att kvinnor som bör burka/slöja och dylikt inte ska behöva bli förtryckta av män på det sättet när de lever här i Sverige.

Och ja, nån liten poäng kanske han har. MEN, kära herre som skrev denna artikel och alla andra som tänker som honom: Vem har sagt att dessa kvinnor så självklart känner sig förtryckta? Tycker verkligen de själva det? Och vem har bestämt att vi svenska kvinnor som ”tvingas” sminka och fixa oss, klä oss moderiktigt osv. inte också är förtryckta i sånna fall? (och ja, killar som måste leva upp till utseendeidealen med såklart) Förtryckta av en modebransch som bara vill tjäna pengar på oss kanske?

En del kvinnor vill säkert inte klä sig i burkor/slöjor och gör det bara för att de måste, men jag tror att många trivs med det, känner sig trygg, att det hör till deras kultur osv. Att de är stolta över det. Är det förtryck när en kvinna inte känner att hon måste se ut som en sexsymbol?
Och alla unga svenska tonårstjejer som känner sig tvingade att klä sig i tajta kläder, stringtrosor, puschup-BH, urringat, sexigt och så för att passa in, är inte också det ett jävla förtryck kanske?
Vi svenskor kanske också borde klä oss i lite mer burkaaktiga saker så det inte är vår utsida som värderas hela tiden.
Vad är fritt val, egentligen? Och vad är förtryck?

Jag tror i alla fall inte det är så enkelt som det först kan verka…

/ia

don't try to fix me I'm not broken

-
statusuppdatering:

jag sprang. så nu mår jag fint.
endorfinkärleken.
och jäklar vilket bra träningspass det blev. så även om anledningen till att jag genomförde det kan vara lite tveksam, så var det inget fel på den fysiska formen. Och med Mister Ågren som ju jagade mig så blev jag pressad till att prestera lite också och årets bästa tid på 5km löpband var ett faktum. bra jobbat tycker jag! och sen ett rejält biceps pass på det så nu kan jag vara nöjd ända till imorn kväll då jag antar att spökena kommer jaga mig igen.

och sen efter att man tränat och eftersom man gick up tidigt så blir man ju trött så då orkar man inte höra av sig till nån för man orkar inte gå hemifrån. och eftersom man är så trött tänker man att då kan jag lägga mig tidigt. och då om jag ändå lägger mig tidigt (och grannen förhoppningsvis inte har fest på en söndagkväll, hmmmpf!) så kan jag ju lika gärna gå upp tidigt och powerwalka en timme innan frukost imorn med.
och så rullar livet på så fint....
vill nån försöka bryta mina cirklar så är det ok med mig.

Jag trivs som bara den på ambulansen just nu! synd att det bara är en vecka kvar.

puss på er mina fina!
/ia.

it was dark, and I was over, until you kissed my lips and saved me.

-
imorse stog klockan på 05.20. Ut i den fortfarande alldeles svarta morgonen för att powerwalka bort några kalorier. Eller, egentligen är det väl mina hjärnspöken jag försöker promenera bort.

nu ska jag iväg till friskis, planen är löpband + gym. För att jag är sugen? inte ett dugg. jag är mest sugen på att krypa ner i en soffa och filmmysa. men jag måste, borde, träna.

speciellt när jag inte har någon ursäkt till något annat. när jag är ensam, har tid. när ingen säger: du skit i träningen så ser vi på film istället. du blir inte tjock av det.
men ensam, på egen hand kan jag inte stå emot. att jag måste, borde.

för jag vet ju att det känns bättre efteråt. pallar inte en hel kväll med dåligt samvete över min lathet.

men jag blir så trött. på det här.

men det är lyxproblem. och kunda varit så mycket värre. för annars, är allt bra. jag har ett fint liv med fina människor runt omkring mig. om ni bara vore här just nu. <3

/ia

fredag 23 september 2011

friday - I'm in love

-
ibland liksom bara bubblar det i magen.
av lycka. av att få skratta. av glädje över nya vänner och bekantskaper. av att få beröm och av att kunna och klara av mer än man tror. av att få ta en promenad i höstsolen med en av de finaste människorna man vet. av bäbislängtan (ja att träffa Edvin alltså -inte skaffa en egen!) av att få erbjudande om extrajobb på värlsbraiga arbetsplatsen. av energi, drömmar och framtidshopp. av inspiration och kreativitet. av hopp om försoning, förståelse och förlåtelse. av träningssug. av gudslängtan. av människokärlek.

ja ibland bubblar det av kärlek i mig. då får man passa på att njuta, vara glad och försöka dela med sig.

<3

/ia.

torsdag 22 september 2011

kameler, dromedarer, mygg, pengar och nålsögon...

-
Jag har tänkt lite på det där med pengar. Och på hur det står i bibeln om att det är svårt att vara rik och tjäna Gud samtidigt. Och om hur Jesus säger att det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga än en rik att komma in i himmelriket.

Och jag har med egna erfarenheter och insikter börjat förstå sanningen i det hära. För såhär har jag märkt att det är i mitt eget liv:
Jag ger tionde, alltså 10% av de inkomster jag har till t.ex. församlingen och välgörenhet. (tror jag skrivit om det förut om hur ekonomiskt välsignad jag blivit sen jag började med det – så det är ett hett tips för bättre ekonomi – och ett glatt hjärta som får kämpa lite emot sin snålhet.)
Aja, det här tioende givandet nämner jag inte som skryt utan för att jag ska berätta vad det har lärt mig: Det är svårt att vara ”rik”.


De månaderna då min enda inkomst är studiebidraget, ca 2700 kr, så ger jag då alltså ca 270 kr till välgörenhet osv. Ganska enkelt på en månad, känns inte speciellt jobbigt. ”Fattig” = lätt att ge.
Men vid de få undantagsmånaderna, t.ex. vid sommarjobbslöner och jag kan lyckas skrapa ihop en månadsinkomst på ca 12 000kr så ska jag alltså ge tio procent av detta = ca 1200 kr. Känns mycket svårare. Fastän det fortfarande är 10% och jag ju egentligen får mycket mer över för egen del de månaderna än annars, typ 10800 mot 2400 kr en vanlig bidragsmånad. Men det tar ändå emot lite mer att ge då. alltså: ”rik” = svårare att ge och vara generös.


banne mig jag vill inte bli rik för då kanske jag blir en riktig snåljåp. Och så förstår jag verkligen att det där med pengar kan vara en motsättning för att sprida Guds rike. Att kärleken till pengar är roten till allt ont.
Och blir vi lycklig av våra pengar? Jag tror verkligen inte det.

Utmana dig själv! Träna på generositet och icke-snålhet genom att ge bort lite pengar. Man blir rikt välsignad, jag lovar. Även ekonomiskt.
t.ex. igår skulle jag köpa ett linne för 100kr, men de i kassan slog in det för 40. Jag väljer att tro att det inte är en slump (sen kanske jag är en oärlig typ som inte sa till men jag tror H&M inte går i konkurs för detta… studentekonomin och jag blev glad :) )



gårdagen med mig, The Beatles, Gud och Mammon.

/ia.

onsdag 21 september 2011

när jag tröttnat på jag, min och mig, blir jag svag, blir jag rädd att nånsinn förlora dig.

-
idag har jag haft en skön, välbehövlig, ledig dag. som bestått mycket av tända ljus, kaffe, en bra lättsmält bok och en skön fåtölj (förutom tvätt, gå på stan, handling, promenad, träning x2, haha)

Men åhh vad det är skönt att bara sitta ner och koppla av, utan tidsstress. Tyvärr är jag en sån som lätt blir stressad av att ha det lite lungt för då tänker jag: nu borde jag göra allt det där jag känner att jag inte hinner göra annars. Göra "nyttiga saker", plugga och läsa på, ta reda på saker här hemma, höra av mig till och umgås med folk man inte hinner umgås med annars osv...

När man egentligen mest tycker det är superskönt att sitta där i sin läsfåtölj och mysa.
så det var vad jag gjorde idag. inte träffat eller pratat med en människa (förutom kassörskor och sånt då....) Och jag dog inte.




en bara vara dag - because I'm worth it!


/ia.

there's a new generation

-


familjealbum:


det som en gång endast var fyra lindströmare...



har nu blivit tre lindströmare och tre åkerlindare...



och jag tror minsann Edvin är den sötaste av oss allihopa och nu vill och längtar jag att få träffa dem igen!


/ia.

måndag 19 september 2011

magiskt (men tragiskt, skulle också Håkan H kunnat sagt)

-
Igår hände något magiskt.
Jag sprang, och plötsligt blev jag viktlös. Benen gick av sig själv, vägde noll kilo. Hjärtat pumpade på i precis lagom takt.
Jag hade kunnat springa 1000 mil.

Och sånt händer ju inte alltid. Ofta kan det vara en pina och plåga medan man håller på, men man biter ihop för man vet om den sköna känslan som kommer efteråt.
Men ibland, då blir det sådär magiskt bra, skönt, häftig och det är kul och underbart precis där man är just då. Och den känslan kan nog vara värt allt det där kämpandet för.

Känslan försvann definitivt innan jag hade sprungit 1000 mil…

Övrigt: Älska att lyssna på P1. Klart bästa radiokanalen. Man blir liksom inte förstörd och hjärntvättad av det. Utan kanske ett uns klokare och allmänbildad.
Och snart har jag gjort 50 praktiktimmar på 5 dagar, och för mig som är lat och bekväm och gillar att ha mycket fritid och egentid så känns det ganska mycket. Men roligt också! : ) Har tillexempel lärt mig att jag nog gillar barn väldigt mycket ändå. Det finns hopp.

/ia.

söndag 18 september 2011

Tro och tvivel, precis som Håkan Hellström skulle säga.

-
Eftersom jag idag, de senaste dagarna, känt mig stark, trygg och säker i min tro, så vågar jag publicera följande text. Den är skriven för en liten liten period sen, när det inte alls var starkt, säkert och tryggt. När det stormade. När tvivlen rev och slet i min tro. Som det så ofta gör.

Men kanske är det så. Och kanske är det bra. När tron får rivas och slitas. För att kanske komma ut lite, lite starkare. På andra sidan. En liten vila innan nästa storm. För jag har äntligen märkt att det inte är farligt att tvivla. För jag lämnar aldrig Gud - och han lämnar inte mig.

Jag väljer att visa mitt tvivel. För jag är inte stark. Jag är människa.
(och det här är inte meningen att låta poetiskt uttänkt och bra. det var bara mina tankar i en jobbig stund)


Och jag
- Känner ingenting, vill ingenting, kan ingenting
Apatin.

Glädjen
I kroppen, kryssen, kontrollen

Endast

Hård
Att göra sig hård
För att inte göra sig illa
För att inget ska ta sig in
Inget från förr
Prestationen. Att aldrig räcka till. Att inte vara sån –
- sån man borde vara

Vill inte
Vara lydig. Underordnad. Offra mig. Lida. Omvända mig. Överlåta mig.
Bara vara
Bara vara lycklig
Må bra
Som alla andra.
Snygg, framgångsrik, rik, populär, lyckad, karriär, självförverkligad, kär
Förbjudet?

Ibland förstår jag inte varför
Alls.
Varför det som skulle vara så bra
Blir krav, press, stress, otillräcklighet, skuld, skam.
Mitt dåliga samvete,
- som verkar räcka en livstid ut

Ilska, vrede. Hat
Så fult.
Gör mig ful.

Var finner man glädjen?
Är jag inte där? Inte räddad?
Eftersom glädjen inte finns där.
Förutom i kroppen, svetten, träningen, endorfinerna.
Det är allt
Och det är nog fel.
Jag vet att det borde finnas mer?
Men var finns det?

Och glädjen finns i människorna
Gemenskapen
Vad som helst, vill passa in. Bli omtyckt.
Inte vara annorlunda.
Inte vara salt,
när alla andra är socker.


Avundsjukan
Varför får inte jag sträva efter det
Det världsliga. Lyckan i nuet. Njutningen. Förströelsen.
Leva gott i livet.
För att det inte mättar?
För att det sker på andras bekostnad?
För att det finns en evighet som betyder mer?
Men var det meningen att livet skulle vara så svårt och laddat?


Jag tvivlar. Så starkt.
Inte på din existens Gud
Men på efterföljelsen. Som vanligt.
På min egen fömåga till efterföljelse.
Det gör så ont i mig.

Ont att tänka: jag struntar i hela skiten för jag kan ändå aldrig leva upp till kraven.


Men Gud. Mitt enda val. Det enda jag kan göra.
Att komma till dig.
Med min tro. Och mina tvivel.
Lämna hela, fula, trasiga, otillräckliga mig.
I din famn.
Du får hela mig. Så som jag är.


(fast att jag vill bli rik var ett ljug - det vill jag inte. men annars är det råa sanningen ni läser)


/ia

pretty baby

-
och jag kan bara inte låta bli:



stolt mormor och morfar





nyfiken moster och världens bästa mamma.

Och han heter Edvin. På korten 4-dagar ung.



/ moster ia.

torsdag 15 september 2011

let your body decide where you want to go, high or low, fast or slow

-


hittills denna vecka har jag haft träningsvärk i: vaderna, baksida lår, framsida lår, rumpa, mage, biceps, skuldror och axlar.
jag gillart! för jag känner att jag lever.

och jag tackar Gud för en frisk kropp som gör att jag kan röra mig. för rörelseglädje. för endorfiner. för motivation och tid. för blåsiga, soliga höstpromenader. för livsglädje. för frid, för ro. för svett och träningsvärk. för muskler och starka hjärtan.

Ja, träningen gör mig så tacksam för den får mig att må så bra!!
(fastän man ibland undrar varför man älskar något som mest får en att bli svettig, ful, trött och illaluktande... men jag älskar det!)



/ia.

(ps. ingen har gissat rätt namn ännu :) )

onsdag 14 september 2011

jag går i vinterskor på hösten, alltid förberedd för storm.

-

Det räcker inte med att tänka för att finnas.

"ska ingen gilla min status?"-tanken. världens mest nutidspräglade tanke. jag skäms! hopplöst förlorad i facebook och bekräftelseträsket.
det är inte längre "jag tänker - alltså finns jag" som är sanningen. utan "jag får likes och kommentarer på facebook - alltså finns jag" (och jag tror faktiskt inte jag är ensam om detta fenomen...)

och där kom just ett gilla. Tack Lina. jaha, då vet jag att jag finns och kan sova inatt med.


Så: jag borde nog verkligen börja facebookfasta lite igen. det skulle nog vara bra och skönt.
fast att man vill veta att man finns är väl kanske inget konstigt egentligen...


Har träffat lilla E idag för första gången. (Så, nu har ni första bokstaven också på detta lilla mirakel-liv. Vi kan ha namn-gissningstävling, rätt svar kan få..... ett blogginlägg tillägnat sig. ha) Men honom ska jag berätta mer om senare. Och har inte förfrågat föräldrarna än om det är okej att han blir exponerad här och blir ett kändisbarn ;)
haha.

/ia.

tisdag 13 september 2011

snälla bli min igen, men låt det va som i en film

-
Jag skrev det här när.... ja, för ett tag sen.


Han och hon
Han: Jag, min, mitt.
Och hon likadant.
Och de krossades. Längs vägen. Tillsammans.

Ilskan. Vreden.
Som jag såg i ögon.
Förtränga, inte låtsas om.
För hennes skull.
Ögon som sa: Jag orkar inte längre. Jag vill inte längre.

Och jag såg. Såg allt komma.
Ett åskmoln som drog in.
Ett åskmoln i pannan.
Och vi räknande tiden.
Räknade ner.
10, 9, 8, 7…..
Och så pang!
Men: ett misstag.
6, 5,4… Igen.
Vi reder ut. Rider ut. Stormen,
3, 2, 1….


Noll.
Inget kvar. Slut, utan återvändo.

Hon är krossad.
Förkrossad.
När hon gett allt liv till någon.
Som inte ville bära det.
Inte kunde.
Som sa nej.
Som gick.
Som lämnade kvar.
Ett ensamt oroshjärta.



och förlåt, du som fattar, dig, er, det handlar om. om det blir personligt. hårt, utlämnande. men det här är min tolkning. och jag älskar dig min vän, mitt lilla oroshjärta <3. och allt blir bra tillslut!

/ia.

---









Jag har inget att säga.
säg det ändå...

/ia

måndag 12 september 2011

Your love is a song

-




nej ingen sån här behövdes direkt när den lille kom till världen...


ibland tror man att det är något fel på en? när man är dum och elak fast man egentligen inte vill. när man inte alls känner som man borde känna. när man bara vill säga Nej till precis allt och sätta sig på tvären. Osv...

Men lördagen, lördagen den 10 september 2011, var en fantastisk dag. Av flera olika anledningar. Först och främst kommer jag aldrig glömma det datumet så länge jag lever för att det var då min systerson äntligen kom till världen. Kl. 12.32 för att vara exakt. Det var så mycket lättnad och glädje i att äntligen få besked om att han kommit och att det hade gått bra. Så nu är jag moster. Och kommer vara det livet ut åt denna lilla filur. Jag hoppas jag kommer klara uppdraget :) (och den lille har ett namn också men det kan vi suga på lite till....)

och:
en fin dag. låg på balkongen och solade i bikini, varmt som en sommardag. och kanske årets sista chans att suga åt sig massa solenergi? jag njöt och blev till och med lite rödbränd på näsan. härligt:)
och sen hade jag nog nästan den bästa kväll man kan tänka sig. förtroeliga välbehövda samtal med en fin fin vän <3 (en tjejkompis - så inbilla er inget om romantik!)


inatt går jag ut på mitt andra natt-ambulanspass, jobbar 18.00-08.00. Inatt gick det bra, fick sova rätt mycket. Fast inte så lätt att sova djupt direkt, man ligger ju på helspänn. Så fick bli nån timmes tupplur nu på eftermiddagen med.
jaja. få se om jag hinner springa innan eller om det blir en promenad?

kram
/ia.

lördag 10 september 2011

störst av allt

-

4320 gram och 52cm kärlek, glädje och lättnad. <3 <3
tacksamhet.

/

björnkram

-



såhär kan det se ut när man googlar "björn".
Söt va?
fast kanske inte nått man vill ha i vardagsrummet.

/.

it’s easier to leave then to be left behind

-
lite smått komiskt grej från St:Petersburg som jag måste berätta innan jag glömmer bort det:

Vid Vinterpalatset, som väl är en av de största turistmålen och sevärdheterna i St:P, så satt det såklart olika försäljare och sånt utanför, såna som målade porträtt osv. Inte så konstigt med det.
Sen gick vi förbi någon som hade två apor på axeln. Grejen var väl att man skulle betala pengar om man ville fotas med aporna typ. Lite speciellt kanske, men fortfarande inte jättekonstigt (även om det inte är det man ser på varje torg i Sverige direkt).
SEN, gick vi förbi en man som satt med en brunbjörn i famnen. Ja, en riktig alltså. Inte fullvuxen, men inte jätteliten heller, kanske i en vuxen mans storlek ungefär. Den hade han i famnen och matade med en nappflaska. Och där gick vi förbi typ 2 meter bredvid.

Lite exotiskt va? :)
För jag tror inte direkt svenska myndigheter skulle godkänna att jag satt mig med en brunbjörn i famnen på Stora torget i Falun.

... fast det vet jag inte om jag skulle vilja heller.

Bamsekramar! (åh vad jag är fyndigt rolig!)
/ia.

torsdag 8 september 2011

Oh I wish my arms were wider, I wish that I could hide you So you can rest and repair Without the blanket of sorrow

-



Jag kan inte, men han sa:


"Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila.

Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta,

så ska ni finna vila för er själ.

Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt. "


/ia.

onsdag 7 september 2011

BRA

-
Hade tänkt kopiera ett inlägg och visa det här - för det berörde mig så. Men det gick inte att kopiera texten, så jag länkar istället:

http://spiderchick.nu/2011/july/gastblogg.html

LÄS! och begrunda. helt fantastiska ord, fantastiskt bra beskrivet.

Orden ger mig kämparglöd, motivation, inspiration. I den där kampen om att bli snäll mot mig själv (och då automatiskt mot andra...), bli min kropps och mitt psykes vän istället för dess fiende.
All pepp till kampvilja och inspiration till goda tankar behövs. Så: Tack.

/ia.

Dagens....



tre bra fina tjejer som dejtat lite idag

(och vi är singlar - kanske dags att slå till innan det är försent va?!)

:)


bra: känt mig ovanligt glad, balanserad sådär utan speciell anledning. (förutom några små vredesutbrott, men det får man räkna med, haha) som att jag varit vän med mig själv och mina tankar och min kropp, istället för att vara fiende till mig själv. Sunt.


jobbiga: hemtentan, speciellt när det känns som man inte har tillräckligt med (bra) böcker att hämta fakta från. Och att den har så nedrans många dryga frågor. Men har kommit igång iallafall..

och såklart det tunga; Stefan Liv död. Och ett 40-tal andra, ett helt hockeylag utplånat. Tankarna går till deras familjer. Undra hur många barn som förlorade sina fäder där på några ögonblick? (Jag är ju väldigt sugen på att åka till Ryssland mera, gärna Moskva, men inte så sugen på att flyga inrikesflyg där....)


lunch: dejt med mina blivande sjuksköterskokollegor (ja alltså det är jag som är den blivande) , och också lågstadievänner. och mellanstadiet. och högstadiet. och gymnasiet. och ja... förhoppningsvis livet ut. Ni är så bra! <3


träning: biceps (discopumpat alltså, hahaha) och lång-spinning. Med en väldigt bra och svettig feeling! När man liksom blir utpumpad men fortfarande är pigg och inte sliten.Älskar när träningen är sån.

Och varit helt sockerfri i fem dagar i rad nu, och med tanke på hur sommaren och senaste tiden sett ut så är det en framgång. Och kanske därför jag känner mig lite mer balanserad - mindre socker betyder lättare att "unna" mig att äta mer av annat, riktig mat och bra grejer. Eller så är det bara mitt psyke som tycker jag är "duktig och ren". tsss....


goda gärning: när man får spontana knäppa infall ska man skynda sig att förverkliga dem. iallafall om man är så ospontan och tråkig som jag är. så nu har jag skrivit vykort/tackkort till främmande människor. hoppas de uppskattas :)


frustration: åhh! om jag önskar något så skulle jag önska att jag inte vore så blyg. det ställer liksom till problem. små, men jobbiga problem i vardagen. som att jag t.ex. är jätterädd att människor ska uppfatta mig som otrevlig och ointresserad när det inte alls är så. jag är ju bara blyg! så kommer inte på nått vettigt alls att svara när folk jag inte känner så bra tilltalar mig. fören typ en och en halv timme senare.... och då kan det ju vara något försent.

så alla som någon gång nånsinn känt sig dissad av mig, tänk på att det är inte pågrund av arrogans och nonchanlans utan att det beror på att i mig bor det en blyg liten tjej som inte alls vet hur hon ska hantera nya situationer, nya människor och vad hon ska säga..


jaha, det var allt. tror jag.

/ia

tisdag 6 september 2011

--

Jag har välsignats med så fina människor i mitt liv. Tack. Tack ni & Tack Gud! Ni är i mina tankar och mina böner <3

/--

Jag stal av din godhet för att fylla upp mitt hål

-



”Du får inte stjäla av min godhet för att fylla upp ditt hål. ”

Men det gjorde jag. Eller har gjort, flera gånger. Fast kanske extra speciellt en gång, en person. Förlåt.
Förlåt at jag gjorde så att du trodde det var kärlek.

För att slippa vara ensam. För att ha en bästa vän. För att ha en famn. För att ha någon som såg mig, såg mig allra mest. För att ha en personlig terapeut. För att ha någon att göra roliga saker med. För att få prata ut. För att älta, komma över saker, läka. För att få beröring. För att ha en romantisk vardag. För att slippa åka hem. För att uppleva nya saker. För att få bekräftelse. För att uppleva tvåsamhet. För att fylla upp det där svarta hålet. För att få trygghet. För att få höra att jag är bra och duger som jag är.

Men det borde inte varit din uppgift.

För innertst inne visste jag nog hela tiden, att äkta kärlek – det var det inte (även om det var äkta känslor!).
Ett fult spel. Väldigt fult. Men jag uppskattade varje liten stund med dig, varenda minut.
För du läkte mig och jag älskar dig djupt och fortfarande och hoppas få vara din vän livet ut.


Kanske kryptik. Kanske uppenbart för vissa. Kanske sånt där man inte borde skriva på en blogg. Men jag är jag och jag är som jag är. Ganska öppenhjärtad, men ganska feg.

/ia

lätt som en plätt omelett

-
Sensation! Jag har provat att laga en ny maträtt (händer ca en gång i halvåret kanske). Med ägg såklart. (Helt gratis dessutom, från fria hemmagående Baggbohöns. Supert!)
Så det blev en ägg- och keso-omelett , i ugn.
Superlätt, gott och nyttigt för den som vill ha mycket protein.
Och eftersom jag pumpar på gymmet så himla mycket, hahaha, så blidde det ju perfekt middag.
idag var det skidåkarmusklerna (triceps) som fick sig en omgång + löpband.

See ya!
/ia.

---

-
Kloka kylskåpsprydande ord av Sören Kirkegaard:


Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig. Och egentligen vill bli beundrad av den andre istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa. Och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna,

Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa någon.


/ia.

måndag 5 september 2011

oh girls, they just wanna have fun

-



Jaha, Tjejmilen då:

Tid: 56.58 (tror jag, får inte upp resultatsidan nu...)

Placering: 4001. (Bland 25-30000 lägger jag till för att få det hela att låta lite bättre.


Och så mycket mer har jag nog inte att säga om det. Jag var toktrött när jag korsade mållinjen och kände att jag hade gjort mitt bästa för den form jag var i så då får man väl vara nöjd med det.

För övrigt också en mycket trevlig Stockholmshelg, mycket tack vare mitt mycket eminenta sällskap Johanna Bond. Både vacker och klok! ;)

Det blev god utemat (pasta x2! - utbudet blir lite mindre när man inte äter potatis - men gött vare!). Bio (Jag saknar dig -sevärd och gråtsam tyckte jag) och shopping (årets måste: en varm vinterjacka. Så nu får snön komma när den vill;) )

Och inser ju på nytt och för hundrade gången att jag trivs nog bäst och mest i lite större städer. Men eftersom Stockholm fick mitt 09/10 tror jag mest att det är Göteborg som kallar härnäst.


Jaha och nu går livet vidare med nya mål och utmaningar. (för det är väl bara träningen och hälsan och sånt som kan mätas och vägas och skrivas upp på listor som räknas. eller? eller......var livet något mer?)



Puss tjao godnatt!

/ia.

lördag 3 september 2011

dry your eyes

-
uhu, att gå på gråt-bio blev nog för mycket för mina tårkanaler efter en dag där man satt både sina fysiska och psykiska krafter rejät på prov.
för jag borde inte vara ledsen nu. och jag borde vara nöjd.

det är så mycket man borde.
jag vill bli moster.

kram
/ia

fredag 2 september 2011

from Russia with Love

-


St:Petersburg 2011-08-25



















































/ia