o ajajajaj buff

massa såna här små sötnosar har jag träffat idag

idag har jag varit på BVC. och dagen avslutades med det allra bästa: fick träffa (och hålla) min svågers syskonbarn för första gången. Lilla S, 2veckor och 3dagar, världens sötaste lilla bäbis med massa mörkt hår och stora, stora blå ögon. Åhh fina tjej! <3 (inte hon på bilden)

och varje nytt barn på denna jord är ett mirakel. en gåva.

och min syn på barn förändras hela tiden till lite, lite det bättre. iallafall små bäbisar är ju hur fina som helst. det är ju sen de verkar bli lite jobbigt, när de kan kuta runt och dra ner grejer och sånt.

fast att klämma ut de där, ändå relativt stora sakerna, genom sig själv. Nä det lockar fortfaranade inte för ett enda lite öre. fast nu har jag lyckats bli avskräckt för det där med kejsarsnitt också. Så om det är någon som har ett tips på hur man kan föda ett biologiskt barn varken vaginalt eller genom kejsarsnitt tas det tacksamt emot :)
Vem vet, det dröjer ju säkert många år tills det är dags så då kanske man uppfunnit nån ny metod. Spy upp bäbisen kanske?

/ia.

så litet. men större än mig.

20+20=40
50%

snart så <3


/ia.

alla drömmer om fåglar, även du även jag.

*

ibland har man absolut ingenting att erbjuda. man får finnas till ändå.

/--

och åh

det där pendlandet... i fredags var sista dagen jag skulle ha bil. det slutade fint: p-bot 300:- (och för att jag inte ska bli beskylld för att vara helkass på att parkera kan jag berätta att det berodde på att mitt p-tillstånd glidit ner lite under fönsterkanten, så den inte syntes tydligt vilket den visst måste göra som jag så fint och arrogant blev upplyst om efter 15min telefonkö. Så: sammanlagt p-böter på 700 på en vecka är väl rätt bra jobbat. Tur man lever så fett med hela 2700 CSN kronor i månaden. ha:)

så då trodde jag att det skulle vara lite befrielse att slippa det där med bil-elände från idag. jodå, det där med att åka buss gick ju också feting bra. var ju hemma i lägenheten bara två timmar efter jag slutade, efter diverse krångel, en sträcka som vanligtvis tar ca 20-25 minuter. Jippi. och då var det inte ens via buss jag tog mig hem tillslut. och jo... det var lite mitt eget fel, fast konstigt skrivna busstabeller också, och ganska maxat oflyt. lite allmänt oflyt nu?

men ja är int' bitter, som Tony skulle ha sagt. (bara lite, haha!)

imorn är det seminarium (och blogg och fb-fasta igen!) i Falun, och jag slipper (just nu) Bajs-Borlänge. Men vem vet, cykeln kankse kraschar påvägen till skolan? fast helt ärligt. om man jämför så är ju mina små händelser här en rätt så värdslig sak. jag lovar att jag inte kommer svälta ihjäl på grund av detta, och jag hann väl vad jag skulle idag trots lite försenad hemkomst. men jag är en gnällig liten skitunge ibland ;)

men i ärlighetens namn, mina tankar går idag till de som har det betydligt tuffare, på riktigt.
vänner.
okända.
japaner. libyier. osv....

tack Gud för ett land i fred. tack för föräldrar och syskon i liv och hälsa. tack för en kropp inte värre tilltygad än lite tillfälligt halsont.

ja, tack och godnatt. /ia

-

min mjölk hinner alltid bli sur. men jag är det inte. /ia.

Hook me up a new revolution cause this one is a lie

*
Jag tror. Jag tror så starkt på Gud. På hans existens, hans godhet.
Jag tror på Jesus.

Men jag tvivlar så. På min egen förmåga till tro. På min egen godhet, att ens vilja vara god. På att kunna tänka mig att stå upp och lida för min tro. På förmågan att kunna sätta andra framför mig själv. På att kunna leva upp till de moraliska kriterier jag tycker att man faktiskt kan ställa på någon som kallar sig kristen. På min vilja att inte sätta personlig lycka som främsta mål i livet. På min förmåga att sätta egoism åt sidan. Att kunna klara av att inte bli helt influerad av den tid och det samhälle vi lever i. Jag tvivlar på min förmåga att leva i gemenskap, att vara ömsesidigt beroende av andra.

Att tro "jo men det finns nog en Gud, jag slänger upp en bön till honom då och då", det tycker jag är ganska lätt. Men att försöka ta sin tro seriöst, leva och forma sin personlighet efter det. Ju mer jag tänker på det, desto svårare känns det.
" Jag tror, hjälp min otro! "

I andra länder får kristna ibland offra sina liv för det de tror på. Bli fängslade, torterade. Jag vet inte om jag skulle klara av det. Det får mig att tvivla. På hur stark min tro egentligen är.

Jag vet inte. Jag vet faktiskt inte. Ibland känns det som att jag inte vet nånting längre. Mer än att jag vill, men inte förmår.

/ia.

A monkey need to dance and so do you

jag tycker det är orättvist att killar kan bygga muskler på ett helt annat sätt än vi tjejer kan. fast det är bara kanske lilla knäppgöks-jag som tänker på sånt...

och så ska vi klämma ut 3-4kilos bäbisar genom ett litet, litet hål. heja tjejer, ta i så ni spricker, (bokstavligt talat!)
shit va nice. och så lite lägre lön på det. jo man tackar...

å andra sidan finns det ju en del egenskaper som kommer av det där testosteronet som jag inte vill ha också... vem vill vara som ett aggressiv och hårigt urtidsdjur liksom?

(obs! det finns något som heter "en nypa salt". ta det med det här tack)

/ia

Lördagen i bilder

En riktigt fin, solig vårvinterdag. Den spenderades på Runn. Underbart!

Och Tore lurade ut mig på långfärdsskridskor för första gången i livet. Värt!

En friluftsmänniska och en orutinerad liten tjej....

Bevis för att jag faktiskt åkte också... och stog på benen hela dagen, till skillnad från mitt sällskap. Haha


Tur det finns friluftsmänniskor som fattar hur man gör en eld. För då kan man grilla!

Och trots att anledningen till att du var hemma i Falun är ofattbart lessam, så blev det en bra dag. Man lär sig att livet och döden går hand i hand och balansgången däremellan kan vara hårfin...

så: fånga dagen....

och damn! med lite god vilja så kan man ju se att dagen framkallade nåra små fräknar iallafall :)

idag har det varit praktik och sen plugg för hela, hela slanten. usch för ordet IVP. Och inte är jag så nära att bli klar heller...

imorn är det Fb och bloggfasta igen.

hejdå vi hörs!

/ia.

your choice

*
det blev visst en bra helg. så jag kanske inte ska säga så mycket innan jag vet.
den avslutades med ett jourpass på praktiken i Borlänge, alltid skoj att se lite blod och sånt. (jag är en vampyr!)

/ia.

-

*
jag fryser ofta. jag blir varm när jag bloggar. så varför inte?

/--
*

den här stan får aldrig nog av saker som går sönder.

'

idag på gymmet:
kille (svensk faktiskt! ) kommer fram och frågar vilket gymnasium jag går på. ( alltså, han kan som äldst ta mig för en tredjeringare, alltså en -92:a, i värsta fall en 94:a)
-Eller du kanske har gått ut? (Ja, för snart fyra år sen!!! svarar jag inte men tänker.)
Jag säger att jag gick på Lugnet.
-Jaha, så du är 91:a.
-Nej, säger jag.
- 90:a säger han frågande.
- Nej, säger jag.
Nu börjar killstackarn bli rejält förvirrad.
-89:a, frågar han mycket tveksamt.
Jag känner att jag måste göra pinan kort, så berättar att jag är 88:a.
-Öhh... jaha. då måste jag blandat ihop dig med någon som är jättelik.


Och ja när man är 60 eller nått kanske det är kul att se yngre ut, men föregående konversation vet jag knappast om jag tar som en komplimang. men jag har väl ett baby-face helt enkelt. haha

Dagen annars:
ingen praktik idag eftersom jag skulle på en sån där svartklädd tillställning. Men det är okej för hon var gammal, och då är det naturligt att dö. Men inte den här andra skiten, man förstår inte varför...

Och så middag hos farmor och sen träning och så.. ja typ det var det. hade kanske tänkt kolla lite skidspel nån gång i helgen men det känns inte värt nu när inte Hellner är med. Hur ska jag kunna fria till karln när han inte ens är på plats i Falun utan åkt hem till Gällivare? Så nej, är det soligt imorn blir det nog en egen skidtur istället kanske, hoppas pappa vill vara sparringpartner.

och nu idag saknar jag Betel. för jag gillar inte helger längre.





/er vad man kan tro nästan tonårsunga dam. men skenet bedrar och 25 närmar sig med stormsteg :)

-ia.

den unkna doften av två som låtsas att det är okej att vara själv

'
ensamhet - en svensk kronisk åkomma - jag tror den gör oss tomma, hårda och självcentrerade.
och att vi glömmer vårt eget värde - vad som helst är bättre än att vara ensam.

jag kan ha fel.

/--


detta var det blogginlägg jag precis hade tänkt posta. men jag fick just nu när jag kom hem reda på något så sjukt tragiskt så nu vet jag inte ens vad jag ska tänka. livet är så fucking orättvist ibland bara!

/ia.

du betydde inte allt.

'
idag fick jag träffa på en snygging-patient igen. jag gillar't. Dessutom fick han lov att dra ner kalsingarna och visa rumpan för mig, eftersom jag skulle sticka honom. Vilket fin-fint yrke man kommer få va? ;) (och antar det är sånt här jag inte borde skriva om för att inte ställa till pisnamheter för mig själv hela tiden... men skit i det!)
Nämen det har varit en bra dag och att vara på Vårdcentral är ju så himla kul!

och igår fick jag reda på att jag fått ett syskons-mans-brorsbarn. Låter mer invecklar än det är, vänner har fått barn iallfall, så kul att allt gått bra <3>Håkan Hellström 2 april efter lite peppning av Jojsan. Bra :)

fick, av någon konstig anledning, hmm... haha, en energikick på gymmet och det gick att köra på ganska bra. Är, tyvärr, så totalt opepp på löpband just nu, så det blir mycket spinning (då behöver man inte sköta motivationsarbetet själv) och styrketräning nu. och styrkan är kul och går rätt bra, tror jag, så det är positivt. förutom när folk (läs, okej lite taskigt, men så är det, lägger sig i min träning och ger "tips". "folk" är killar, utlänningar så jag knappt fattar vad de säger) (och den utlänningen som gärna skulle kunna få ge lite tips gör det definitivt inte. Ha!)

Förut var det en, (kille, utlänning såklart) som skulle "hjälpa" mig och visa mig nåt, så då tog han tag lite lätt om mina handleder när jag höll i vikterna. Men med min killfobi så tyckte jag ju det var så obehagligt att jag var sjukt nära att börja grina och gå hem fastän jag precis kommit. Keep your hands off alla icke-inbjudna killar! Inte vet jag om det är tragiskt att jag blir så himla rädd och obehaggsfylld eller om det bara är ett typiskt svenskhetstecken? Att vi inte har fysisk kontakt med folk vi inte känner. Förutom när man går hem från krogen och hoppar i säng med någon man aboslut inte känner, för det är ju en helt annan grej. Eller ? Ja fråga inte mig för det är inte min stil iallafall.

Och obs jag är absolut inte rasist jag är bara obekväm/ovan med osvenska beteenden.
OCH jag är så sjukt impad av t.ex. en invandrare jag träffat på praktiken som kommer dit med sin mamma. Att vara så sjukt fin och snäll och hjälpsam som han är mot sin mamma har jag aldrig sett en svensk kille vara, och kommer nog aldrig få se. Det är liksom en kulturskillnad tror jag, det där med hur man tar hand om sina familjer. Tänk om jag bara kunde vara hälften så snäll mot mina päron liksom... OCH den absolut trevligaste läkaren på Vc är också invandrare. Så otroligt trevlig och skicklig som lärt sig bra svenska imponerande fort. Helt grym.

Och idagär första dagen på ett tag som jag inte känner mig svimfärdigt trött från eftermiddagen och hela kvällen. Jätteskönt...! Idag räckte energin till att både gå ut med komposten och göre rent toaletten. Heja! Och samtidigt smyger sig en lite oroande tanke på: Betyder den här orken att jag ätit för mycket...? störd-tankar. bort-hejdå-puts-väck-kommer ni nånsin lämna mig ifred?

/ia

och insåg när jag läste igenom detta att jag är lite inkonsekvent. Jag gillar att killar får lov att dra ner byxorna för mig och att jag får klämma lite på deras rumpor, men jag blir störd av att någon tilltalar mig på gymmet eller försöker hjälpa mig och tar lite i mina handleder. Olika regler gäller visst för mig och andra, dumma tjej. Fast nä förresten, för jag gör bara det som ingår i mina yrkesuppgifter... och killarna får skylla sig själv att jag är rädd för dom. Om ni inte vore såna sexinriktade varelser skulle man kanske våga lita på er.

pusshej!

lill-syrran

ett litet blivande sjuksköterskeinlägg:

Är ju på Vårdcentral, i Borlänge. Pendlandet går bättre än förväntat, eftersom jag lånar mammas bil. lyxigt. Och det är skitKUL på den här praktiken tycker jag, för det mesta. Bra va? Så roligt så att jobba inom primärvården skulle kunna vara något, kanske vidareutbilda sig till distriktsköterska nån gång när man blir lite äldre och klokare. Och att gå må-fre dagtid är faktiskt riktigt skönt, även om det innebär uppstigning före sex fem dar i rad. Men så skönt att hinna träna (eller vad man nu vill göra på sin fritid...hmm) varje kväll. Och skönt att de verkar hinna ha rast varje dag inom primärvården. Jag gillar jobb, men jag gillar raster också ;)

och vad gör jag då? Lite blandat. Kikar och försöker lära mig så mycket jag kan. Har iallafall hittills lärt mig ta EKG, övat mer på blodtryck, gett intramuskulära injektioner ( => sprutor i stjärten), såromläggningar, sticker folk i fingret, urinprov osv... Riktigt kul att träffa såna blandade patientkategorier, allt från småbarn till gamlingar.

Förra veckan var dock.... inte riktigt lika kul, fast helt ok den med. Då skulle jag vara med Vård-i-hemmet-teamet en vecka. Och det var ju bra att se det med, men kändes som det var mycket bilåkande och man hann inte se lika många patienter, och det var bara sjuka äldre, inte lika blandat. Och helt sjuka bensår, men det var intressant. Fast väldigt synd om patienterna förstås. Och så tycker jag det är jobbigt att man inte kan gå på toa när man vill utan måste hålla sig halva dan (för man vill INTE låna patienternas toa, så som det ser ut hemma hos många...) och jag är ofta en kissnödig tjej så..
Ja, misären hemma hos många var faktiskt väldigt jobbig att se. Det finns så många ensamma människor i det här landet. Som i princip ruttnar bort ensamma i sina lortiga lägenheter. Tragiskt.
Och fy vad hundar är äckliga och obehagliga, den åsikten förstärktes också under förra veckan.
Nä, jag vill jobba nånstans där man: kan gå på toa, slipper hundar svansandes runt benen och nosandes i skrevet och där man slipper se människors lortiga hem....


Och när man är på praktik lär man ju ta chansen att sjukvårds-utreda sig själv lite också:) så idag fick jag svart på vitt ta reda på det jag misstänkt: rätt kassa blodvärlden, alltså järnbrist. Så var det med det och har nog haft det sen minst juni. Och det bra med att veta det är ju att man, iallafall delvis, har en förklaring till den där enormt jobbiga tröttheten som liksom drar in som en blöt filt och lägger sig över en, och det spelar ingen roll hur mycket man sover. Bra också för då inser jag att jag nog måste skippa blodgivningen ett tag. Bra för att jag gick och köpte järntabletter på en gång, så nu ska jag kureras. Dåliga saker är ju att man får svart på vitt att man får sänkt prestationsförmåga av järnbrist, så om man hade tagit hand om sig lite bättre kanske träningen gått bättre (man får ju liksom sämre syresättning - kondis) av det, och jag hade kanske kunnat t.ex. fått ett bättre Tjejvaseresultat utan järnbrist.

Googlade lite och detta är några smickrande symtom (som är väldigt vanligt, speciellt bland tjejer, så kolla upp er vettja om ni är väldigt trötta och så): håravfall, försämrad kontroll av kroppstemperatur (man fryser lätt), depression, minskad fysisk kapacitet och uthållighet, trötthet, nedsatt minne och inlärningsförmåga och minskad sexlust. Kul grejer, inte konstigt att jag är som jag är kanske, haha.

Och kanske inte så konstigt att jag drabbats heller när man läser att riskgrupper var bla. kvinnor, blodgivare, idrottare och vegetarianer. Typ check, check, check.

Kureringen kan nog ta tid men sen ska jag bli pigg, glad, varm, bra fysisk prestationsförmåga och ett sexgalet-monster. Eller... inte det sista kanske...?

Jaha, det var dagens järnbrist-lektion från er lill-syrra.

puss och godnatt och imorn är det dags för facebook och bloggfasta igen. Jag vet inte vad det blivit för fel på mig, men jag ser typ fram emot det. Skönt att slippa hålla koll på människor man ändå egentligen inte känner.

huj!
/ia.

repeat

Ödmjukhet är nog ett av de vackraste orden jag vet. Och en av de mest beundransvärda egenskaperna.
Min längtan.

(och jag kan ha skrivit det här förut. men det gör inget. alltid aktuellt.)

/ia.

but love is not a victory march it's a cold and it's a broken hallelujah

*
men varje dag när jag vaknar är jag glad. med förväntan av vad dagen kan erbjuda. hoppfullt. <3


/ia.

dom vi blev och dom vi ville bli.

¨

En annan natts förvirrade tankar.

Bubblan.
Världarna. Mina egna.
Två, aldrig en.
Och de två ska bli ett. Fast fel.
Fel två, som inte skulle bli ett.
Mitt misstag.

En fot här. En där.
Aldrig förenas.
Det gamla, lockar: Kom, kom, kom.
In i dimman.
Nuet.

Bojorna. Tyngd. Aldrig fri? Aldrig mera fri?
Om någon,
Ville ta en nål. Spräcka bubblan. Släppa ut.
Eller jag själv. Ta en glasbit. Skära, skära….
Nej. Nej. Nej.
Inte så. Förbjudet.
Aldrig mer?!

Eller släppa in. Ljus. Luften.
Någon.
Drömmar. Mina drömmar.
Fel fel drömmar.
Älska fel. Ville rätt. När blev allt fel?

Ville
något
annorlunda.
Men lika, lika, lika. Alla lika.
Kvävda.
Värre.
Allt jag föraktat. Jag själv. Under ytan.
Det fulaste. Egoismen. Maläter, inifrån. Ut.
Stigar. Om jag vänder om. Springer tillbaka. I svart.
Var finns lyckan då?
Söker fel lycka. Olycka.
Fel, fel, fel.
När blev allt fel?

/ia

mars-11.

We’re shadows in the alley

'

det där fastandet...

som jag trodde skulle vara jobbigt och svårt var: mest bara skönt. befriande. blev mindre stressad av det. mer tid till annat. så att göra om det en gång/veckan de närmaste 7 veckorna känns bara bra.

insåg att jag faktiskt inte behöver veta allt om alla andra, och se deras ev. statusuppdateringar på facebook. och att det kan vara bra för mig också att hålla inne med lite åsikter, om de inte är riktigt genomtänkta. fast den singeldiskrimineringen jag tycker mig bli utsatt för igår ska jag allt skriva om nån dag tror jag. jag blev arg!

och idag. är inte världens bästa dag. så jag håller tyst istället för att häva ur mig nåt om problem som egentligen inte är problem. bara det gamla vanliga. försöker vara tacksam för allt jag har och som är bra istället. försökte självmedicinera mig också: shopping + träning. haha.

så jag säger godnatt här.

/ia

För exakt två år sen befann jag mig, bland gula elefanter (och rosa moln??) i Österrike.

Det var grejer det, så himla bra bara! Tack Jess att du lurade med mig:)

-

fettisdag = fastedag

Nån sån här ingår dock inte i planerna för morgondagen.... Men vem vet?

Imorn är det ju Fettisdagen. Och från början var väl tanken, så vitt som jag förstår det, att man skulle äta semlan för att få i sig nått riktigt "stabbigt" (är det där ordet dalmål...?) innan fastan. Ja för fastetiden började ju i söndags, med fastlagssöndagen. Och så fastade man i 40 dagar, fram till påsk. (också därför man äter ägg på påsk, eftersom man fastade så fick man ju ett stort lager ägg sparat...) Hursomhelst, förra året på Betel så tänkte jag, och några andra, att vi skulle prova på det här med fasta nån gång under fastetiden. Många med mig som aldrig hade gjort det förut. Jag ville inte vara extrem så ett dygn tyckte jag var en lagom tid. Sagt och gjort och det funkade faktiskt bättre än förväntat.

Detta år tänkte jag också att jag skulle fasta såhär i fastetider. Men fasta kan ju vara så mycket annat än från mat. Själva poängen med fasten är väl typ att man ska avstå från något man anser sig ganska beroende av och istället tänka på Gud typ och visa att man värdesätter honom högre än alla materiella ting vi ägnar oss åt här på jorden. (Jesus fastade i 40dagar i öknen. Stackarn, han måste varit hungrig sen. och musklerna rätt så förtvinande. för det var säkert sånt Jesus tänkte mycket på, att han skulle pumpa stora muskler...eller? ha. )

Det jag skulle komma fram till var detta: Eftersom jag redan provat fasta från mat så vill jag fasta från nått annat i år. Och vad är jag kanske lite för beroende av? Jo, Facebook och att läsa bloggar. Om jag ska va ärlig så går det nog åt ganska mycket tid åt det varje dag, och det är typ det första jag gör när jag kommer hem från skola och träningar. Och kanske har lite för mycket koll på vad alla skriver hit och dit. Så: Facebook och bloggfasta. Hur då? En dag i veckan i fastetiden, alltså fram till påsk. Tänkte att kanske tisdagar kunde vara lämpligt.

Och hur svårt kan det vara då tänker ni? Joho, för mig kommer det vara alldeles tillräckligt svårt, jag är ju nördigt beroende av det. Och tycker det kommer vara tråkigt och jobbigt. Vad ska jag då göra när jag vill slö-vila lite efter skolan och sånt? Jag äger ju ingen tv eller så. Men eftersom vi har seminarium på onsdag så kommer jag ju få mer tid över till plugg. Åh vad roligt!

så: om ni ser mig inloggad på facebook imorn får ni skälla på mig.

annat:

Igår när jag åkte skidor tror jag att jag fick halva Stångtjärns barr-bestånd under skidorna. Det var så sjukt tråkigt och igår var en såndär dag när man vill sätta sig ner i spåret, grina, be någon fixa så man kommer hem och aldrig mer åka skidor....

Men idag gick det skitbra att träna så det gjorde mig glad. som ni vet, nörd.

Borde skriva lite om allt spännande på praktiken, men det tar vi en annan dag. Dock inte imorn för då är det ju bloggfasta............

puss

/ia.

...

laktosintolerans...?


/--

---

'
Nej, jag är inte en stalker. Jag är tjej.

/--
'

äta jobba sova dö

och äh, jag tror vi skiter i den där cliffhanger-grejen va. Så jag kan behålla lite värdighet.

denna lördagskväll ägnar jag mig åt att grotta och gotta ner mig i en bok om sår. Bensår, trycksår, cancersår med mera. Mums, riktigt härlig lördagsunderhållning. Och så nån tur ner till tvättstugan då och då. Grejt helg! Fast det är faktiskt ganska skönt med en lugn dag såhär när veckan varit rätt hektiskt. Nu kan man t.ex. gå på mitt golv igen utan att få småstenar under fötterna (har städat alltså). och jag fick ju roa mig lite igår iallafall, efter en spontanutgång på Kåren med Johanna. Väldigt kul faktiskt, tror det börjar närma sig två år sen jag var där sist, måste ju varit innan Stockholmsåret. Och det kändes lite som ett ungdomligt friskhetstecken att klara av att vara ute till två. Kanske jag inte är pensionsgammal riktigt än :)
Men ikväll blir det förhoppningsvis tidig sänggång, hade tänkt ta mig ut i skidspåren på en liten tur innan det är dags att kolla på herrarnas femmil från Holmenkollen. Fast det hade varit bra grymt om det var Vasaloppet man hade laddat för imorn. Är sugen.

och Herre vad jag haft träningsvärk den här vecka. Först, mitt smartskaft, stretchade jag ju inte för fem öre efter Tjejvasan, så träningsvärken i ljumskarna var enorm de första dagarna av veckan. Och precis när det lagt sig så tänkte jag, att även om jag vet att jag får grym träningsvärk om jag kör lite hård benträning i gymmet, så lär jag ju ändå göra det ibland om jag vill bli nått starkare. sagt och gjort och sen kunde man ju knappt gå. Skyll dig själv ia! Men alltså, för säkert hundraelfte gången, shit vad kul det är med träning. Bland det typ absolut bästa som finns kanske? Ja. Och det är kanske därför jag blir rörd till tårar när man ser målgångarna på skid-VM. Johaug idag, alltså helt grymt. Hoppas Hellner kan ge Northug en riktig match imorn...

och efter lite dektektivarbete tror jag att jag nog lärt mig skillnad på Ryssland och Italien. Fast vad som skulle bli bättre av det vet jag inte.

och praktik på Vårdcentral är grymt kul. Då får man se såna där grymt fräscha bensår. Och nån gång i livet vill jag nog bli distriktsköterska. kanske. fast jag vill så mycket. och så har jag fått en liten bättre bild av Borlänge så det var ju kanske bra.

puss
/ia

hey.

snön smälter och jag går på A-brunnar.

/--

tema. gnägg.

Tänkte visa, jag fick en superfin present av mamma när jag åkt Tjejvasan. Och det var hon väl värd, lillflickan? :) Hursomhelst fick jag idén att ha ett litet bildtema/hästtema denna dag på bloggen. Jag tycker jag är lite dålig på det här med att ha med bilder, så då slår vi på stort och tar allt på en gång.

och ja... jag gillar Dalahästar. Det föddes förra året i Stockholm, jag blev väl lokalpatriotisk då på nått sätt och insåg att jag är stolt över att komma från Dalarna. Så sen dess har samlingen växt. Here it is:

Häst 1: Tjejvase-hästen

Häst 2: En äkta dalahäst

Häst 3: Vita hästen. Julklapp à 2010.

Häst 4&5: Småhästarna

Häst 6: Köksmatta

Häst 7: Köksgardiner

Häst 8: Vardagsrumsgardiner

Häst 9: En servetthållare som jag tyvärr glömde ta kort på

Häst 10: En vän gav mig det fina smeknamnet "hästen" när min morotskonsumtion kom på tal... hmm, kanske då.

ha :)

(och allt detta på 25kvm, och mer kan det nog bli). Nog om hästar för idag.

Cliffhanger: Idag har jag varit lite pinsam. eller nej, mer fånig. Typ som man får bete sig som en fjortonåring, men definitivt inte när man ska vara en vuxen, mogen snart 23-åring. Och detta kanske jag kan berätta om vid senare tillfälle. (Varför är jag så dum så jag visar upp mina knäppa sidor för, haha? ) Men som sagt, det tar vi imorn. Eller nån annan dag. Eller kanske aldrig. Fast så farligt var det inte. Men jag kanske kan dra lite andra pinsamheter också, man måste väl dela med sig av de små roligheter man lyckas med :)

Puss och godnatt.

/ia

A sense of beauty that I can't deny

'
men jag vill inte. orkar inte. bli distraherad. som jag alltid blir. vill inte drömma, ha förhoppningar. jag vill bara ha mitt hjärta i fred.


och just nu är livet reducerat till: sova, upp 05.30, Domnarvets VC, hem, göra matlåda + äta, bege sig till gymmet, hem, duscha, sova... typ. Men eftersom jag trivs bra på både vårdcentralen och på Friskis, why not? Idag hann jag ju till och med diska...

puss/ia.