lördag 29 januari 2011

gammal är äldst

Idag har jag hängt hemma hos denna pudding, tillika min farmor Gunhild, mest hela dagen. Imorn 84 år på denna jord. Imponerande!

Jag om 60 år?? (till höger alltså....eller med lite botox till vänster, hihi)

Och med röda ögon (ser typ ut som en bakfull alkoholist - och det är jag inte!), munsår, finnar och skavsår är det nog tur att jag håller mig hemma ikväll. Inte så smickrande. Och imorn står längdskidor på det planerade schemat. Då behöver man inte heller vara snygg. Good for me. Överhuvudtaget är januari inte det allra mest smickrande som finns. Är nästan jämt trött oavsett om jag sover ordentligt. Nåra veckors semester i typ Thailand? JA TACK. Det ska jag drömma om nu. Godnatt.

/ia

fredag 28 januari 2011

You don't know until after the shock what's broken what's not

.


Min livs-filosof-kompanjon kom på besök och förgyllde nåra timmar tidigare i veckan. Och pressade mig på vilken lärdom jag hade dragit av livet på senaste tiden. Mitt svar, efter lite övervägande blev:


Det kan bli bra även om det inte alltid blir som man tänkt sig.

och tur är väl det.


/ia.

torsdag 27 januari 2011

skyll dig själv, inget händer här. men det gör ingenting om dina händer är här.

'
okej.

- Jag läser om brandkatastrofen i Göteborg -98. Ni vet när 63 ungdomar miste livet. Egentligen en skoluppgift men jag blir helt och hållet tagen. Så tragiskt. Jag minns så starkt när jag var där på Hisingen sommaren 99, alltså mindre än ett år efter branden. Utanför diskotekslokalen där det brunnit var det helt fullt med blommor och foton på omkomna. Och extra starkt kan jag se ett foto framför mig och än idag minnas orden som stog där, alltså elva och ett halvt år senare. Ett foto på ett ungt kärlekspar med orden "Deras kärlek var så stark att inte ens döden kunde skilja dem åt". (båda omkom i branden alltså). De orden det fotot, den stunden finns i mig än. Fastän jag bara var en späd elvaåring då....




- Skolan ja. Detta år måste vara det absolut roligaste hittills på sjuksköterske, mycket beroende på praktiken såklart. Men den här kursen verkar också jätteintressant, katastrofmedicin och lite annat. Jättebra föreläsning i går eftermiddag om demens och idag ska samma föreläsare tala om äldre och läkemedel. Jag ser fram emot! Perfekt att ha föreläsning halva dan bara, då orkar man koncentrera sig.

- Jag kan nog fixa en startplats till tjejvasan om nån är intresserad av att köpa. Tror de är slutsålt annars. Så bara att höra av sig om det är någon intresserad.

- Säsongens löp-mål, som var satta fram till och med sommaren, är nu avklarat. Sista delen fixades på löpbandet igår. (förvånansvärt nog eftersom jag var så trött innan...). Så jag borde vara nöjd. Men det är svårt i dessa dagar.

- Har nog tagit mig vatten över huvudet. Jag ska sticka ett par sockor, med mönster och grejer, och jag kan väl knappt sticka. Men men, en utmaning :) (som jag misstänker kommer leda till en massa frustration)


/ia

onsdag 26 januari 2011

drogen.

'
varje kväll: två alternativ

- gå och träna (vara sig man är sugen eller inte)
- eller veta att man kommer må dåligt resten av kvällen.

så vad tror ni man väljer?

ja.... just det.
(fast man ångrar sig ju aldrig efteråt)

hej då! /ia.

tisdag 25 januari 2011

---

gårdagens tankar var mina egna och handlade om konsumentmakt. idag säger jag ingenting. men vilken tur då att det finns andra med väldigt kloka åsikter. Läs här istället:

http://www.underbaraclara.nu/189203/2011/01/25/inte-ens-hitler-var-sa-dum-sa-han-holl-med-er/



Jag blir förbannad. Och det är bra. Heja Clara!

/ia.

måndag 24 januari 2011

Konsumentmakt

'
Åh sötnos...! (Får ju lite dåligt samvete nu att jag älskar julskinka...)


I mitt försök att tänka mer på andra och behandla alla på ett schysst sätt, så inser jag ju att det också borde spegla mina konsumtionsvanor. För i slutändan handlar ju det också om människor och mänskligheten, om jorden, världen och miljön. Om vad man lämnar efter sig till eventuella barnbarnsbarn , och hur man vill att de som jobbar och sliter på jordbruk och sånt på andra sidan jorden ska ha det.
Och nej, jag är ingen helodlad duktig eko-tjej. Och ja, jag tycker om att shoppa, inte helt nödvändiga, kläder och grejer ibland. Men jag försöker i alla fall vara lite medveten. Tänka efter.

T.ex. kan man ju tänka på att handla kravmärkt och sånt. Kanske inte om det skiljer hur mycket som helst i pris, student som man är. MEN skiljer det bara nån krona så tycker jag faktiskt att man borde handla ekologiskt. Så en liten utmaning: Alla som har råd att ha en bil, eller ha råd att gå ut på krogen, har råd att gå på systemet, har råd att köpa nya kläder varje månad BORDE faktiskt ha råd att lägga nåra extra kronor i månaden på att handla ekologiskt.

”Det spelar ingen roll vad jag gör för tänk vad mycket avgaser de släpper ut i USA typ”

Nä, men tänk såhär: Det är en markering. Vad man vill stödja och inte. Och ju fler konsumenter som väljer ekologiskt, kravmärkt, rättvisemärkt, desto mer ser ju de som inhandlar varor att det är detta som kunderna vill ha och frågar efter. KONSUMENTMAKT mina vänner!

Och även om såklart alla vi i västvärlden konsumerar mycket mer av naturresurser än många andra ( och ja jag är sjukt tacksam för bekvämligheter och bilar och varmvatten och uppvärmda hus – och skulle inte vilja byta bort det! ) så tycker jag det känns bra att faktiskt försöka vara lite smart i mitt tänkande för vilken värld kommande generationer ska ha.

Plus att man kan ju prioritera. Vad är viktigt för mig? Själv uppvuxen på landet fattar jag ju att man inte klarar sig utan bil därute. Så det känns skitbra att nu när jag bor i stan så cyklar och går jag bara så jag inte förbrukar nån bensin. Och då kanske jag istället unnar mig att duscha 3 minuter extra i skållhett vatten. (åh älskar!). Och som student kanske man kan nöja sig med att ärva lite möbler från nära och kära istället för att köpa allt sprillans nytt. Och kanske kan man ge bort sina urvuxna kläder till nån kompis lillasyrra eller nått istället för att slänga det. Eller ge det till min mammas rumänieninsamlig vettja:) Och älskar man att shoppa kanske man kan prioritera att åka lite mindre bil? Och måste man åka massa bil kanske man kan prioritera att t.ex. köpa lågenergilampor? Osv….

Och nej, jag vill inte vara en moraltant. Och nej jag är verkligen inte själv prickfri på det här området. Men jag tror att bara man blir lite medveten, så har man kommit långt. För mig handlar det i slutändan om egoism. Vill jag roffa åt mig så mycket jag bara kan av jordens resurser under den korta tid jag lever här? Sköta mig själv och skita i andra, människor jag ändå inte känner. Eller vill jag i alla fall försöka dra mitt strå till stacken. Till en lite mer rättvis värld.

/ia.

what?

måsta bara prova att göra en grej jag nog aldrig gjort på denna blogg, och kanske aldrig kommer göra igen, bara för att. En dagens outfit! haha.

Eftersom blandannat Blondinbella, Underbaraclara mfl. varit nåra av de bloggerskorna jag följt allra längst så måste jag prova om det här med att visa upp dagens klädsel är något för mig. Jag tror faktiskt inte det. Men vem vet, det kanske är det enda min blogg kommer bestå av i framtiden. Skippa allt som ha med tankar att göra. Låter verkligen som mig va?




Så, done och kanske aldrig mer.
(Förresten ska man skriva vad sakerna kommer från och sånt där också? Blusen är från Myrorna iallafall, 65 spänn, helt oanvänd tror jag den var också. Som hittat.)

puss./ia.

söndag 23 januari 2011

lammkött - inget för mig?

'

Är det någon vegetarian därute, eller kanske kött eller ickekött expert, eller en mag-expert som kan svara på frågan:
Kan magen reagera på kött (eller nått animaliskt som t.ex. blodpudding) efter bara ca 4-5 dagars uppehåll eller för att man endast äter kött ca 2-3 gånger i veckan? Och hur blir det då?



kanske borde hålla mig till min fisk :)

och så har jag lite munsår. efter annanas.
oj, vad det är synd om mig. ha!

puss
/ia.

ps. om någon, såväl vegetarian som köttätare, dessutom kan svara på frågan varför jag inte får nått CSN så vore jag glad. Jag kommer inte bli uteliggare pågrund av det, men det stör mig. d.s.

lördag 22 januari 2011

It could have been different

.

Livet är en fest...

Eller?
Kanske-inte-alltid.

Men faktum är att även om det finns svarta dåliga dagar, med gamla äckliga tankar, så är det nog så att det numera är allt fler och fler dagar som är helt utan ”stördhet”. Inte bara ”stå ut” halv-ok dagar, utan att det rätt ofta kan komma hela dagar som jag skulle kalla nästan helt friska, i alla fall helt utan ångest. Dagar där jag kan låta bli att ta mig själv på så stort allvar, min kropp på så stort allvar (vem bryr sig utom jag liksom?), mina träningsprestationer på så stort allvar, utan istället sätta själen och hjärtat och tankarna främst . Komma ihåg att det är viktigare. Att må bra på insidan.
Försöker, försöker vara snäll mot mig själv. Och det går. Oftare nu.

Och Tack för den befrielsen, för de dagarna som känns fria. Tror inte jag kan förklara vilken lättnad det är.

Tack Gud, Tack familj, Tack vänner, Tack Lars, Tack mig själv, Tack Betel, Tack Arvid, Tack skol- och arbetskamrater, Tack alla patienter, Tack Kyrkan & Hemgruppen, Tack Friskis, Tack Jesus.
Ja tack allt och alla som får mig att inse att det är hur man är som räknas. Och att livet är så mycket bättre när man mår bra. Jag vågar se på framtiden med hopp. Jag tror den kommer bli bra.



Och ja, igår var det fest, examensfest för nyblivna sjuksköterskorna:

Och kanske det var lite dimmigt för vissa...


Men nä inte för mig, jag är ju lugn numera :) Har koll. Fast fick äntligen skaka lite rumpa, för längesen och hade nästan glömt hur jag älskar dansgolvet.

Och även idag, när jag sovit utan väckarklocka, storhandlat, friskis-svettats rejält, varit för mig själv och tagit det lugnt, ätit lite godis, och är nu i full fart med att baka matbröd… ja det skulle jag också kalla fest. En riktigt välbehövlig varva ner efter en fullspäckad vecka-fest. I min ensamhet en lördagkväll och jag klagar inte ett dugg över det just idag faktiskt.

/ia

fredag 21 januari 2011

Lätta fingrar genom tyget på kläderna du valde, för någon annans skull.

'

Om man vandrar tillräckligt nära en kant.. så faller man, förr eller senare.
Då finns det två alternativ. Ligga kvar och gräva ner sig. Eller resa sig upp igen, och ta nya tag.
Jag väljer alternativ två.
(och kanske inte gå lika nära kanten nästa gång?)


/--

onsdag 19 januari 2011

--

nått väldigt kryptiskt. jullovs-poesi, haha.
poet-wannabe sidan av mig visas ju på http://ialindstrom@blogg.se , men eftersom det inte verkar vara så många som hittar dit så kan jag ju plutta upp nått på den här sidan också då och då.


Magin.
Över. Överspelad. Det är över nu.
Men jag kommer ihåg. Alla dagar med dig.
Och tider. Som var Gyllene Tider.

Minnen.
Fin. Ful. Minnas. Glömma.
Sova bort min längtan.

Gå. Den rätta vägen. Bort.
Långt bort. Till ett hemland.
Paradis.
Paradis-Oskar.
Paradis. Alladin. Merci. Paradis.
Du. Som choklad.
Ljuset. Mörkret. I det undre lagret.

Och jag.
Stenmur. Ta, ge och gå.
Ifredlämna. Mig.
Blå.
Svarta nätter. Blåa dagar.
Längesedan vit. Aldrig röd.

ingen eld.
Ljummen
fel och falsk.
Ord. Ord. Ord.
I massor.
Ett virrvar.
En röra.
Som våra liv. Precis som våra liv.
Tippex!
Över alla fel. En önskan.
Önskelista.

/ia.

tisdag 18 januari 2011

---

om inget 1: när jag bäddade min säng idag hittade jag kläder som varit borta i typ några veckor. säger kanske en del om mitt ordningsinne...(och tyvärr också om hur ofta jag bäddar sängen...)

om inget 2: Det finns ett ord som jag på senare tiden lärt mig att vara rädd för: Metastaser. Sjukt olustigt och obehagligt ord. För det luktar död...

om inget 3: Har ju tränat på rätt bra här i höst, men dock har ben-styrketräningen blivit rätt åsidosatt. Så det har jag kommit på att jag ska ändra på. Jag började igår, och oja, det betlar sig snabbt i en rejäl tränigsvärk. och värre kommer det bli.!

japp.

/ia.

måndag 17 januari 2011

det spelar ingen roll om du håller mig hårt, för ingen kommer minnas om hundra år

'

jag själv har inte så mycket att säga.. Men jag ska citera sista meningen i en bok jag precis läste ut.
Som handlar om det där om att tro på Gud.

"Om det lönar sig? Knappast. Om det är värt det? Absolut"

Och ja, för mig räcker det. Det är ok att det inte lönar sig, så länge det är värt det. Och ja, ja ja ja, det är värt det. Även om jag inte alltid förstår.

och glädje och tacksamhet. för liv. Åh!


Nu: C-tur på avd. 45. Sista veckan...

/ia.

lördag 15 januari 2011

vi kan en del om ensamhet och håller i varann


andas. du väljer själv hur du mår. ok? och vad som får styra dig.

och idag har jag träffat dom här godingarna + Helena. Jag kan säga det 1000 gånger om: BRA tjejer!

och nåd. det är att ha det bättre än man förtjänar. få mer kärlek än man förtjänar. trots alla missar.

/ia.

torsdag 13 januari 2011

---

för jag skulle sakna oss. och det där sättet hur du alltid får mig att skratta.

/ia.


onsdag 12 januari 2011

you'r love is something I can not remember.


Gott och blandat - (som en godispåse) ;

Dagens träningstips: Om du springer intervaller ganska direkt efter ett rejält kaffesurplande så kan man få obehagliga överraskningar. I form av att du liksom får känna smaken på kaffet en andra gång. Inte lika gott och fräscht då liksom… (nu ger jag såna där fräscha detaljer igen. ps. har fortfarande sår i näsan, 3veckor senare)
Och dessutom ett post-tränings illamående.

Idag har jag hjälpt en kille med permobil som kört fast på en slirande isfläck. Woho, ängelglorian kanske fick sig en liten, liten uppresning från sin snea position. ha!


Fick en exklusiv rundvisning på ett stängt kafé. (Skyttepaviljongen). Asmysigt, dit bara ska jag nån gång när det är öppet. Nu när jag är tjenis med ägaren och allt.

Visst, man hör att man inte ska äta för mycket salt. Men om hela kroppen fullständigt skriker efter det måste det väl vara ok? (Haha, därav mitt desperata rop-på-salt-inlägg nyss). Då måste ju kroppen vara i behov av det. Så efter massiv svettutlösning på friskis tillåter jag mig Aromat i osunda mängder: )

Jag har en ny, eller ny-gammal hobby. Kom på igår när jag tvingade mig själv att ha vilodag att jag måste hitta på nån ny hobby att sysselsätta mig med. så det har jag gjort. Lite pensionärsvarning kanske, men men. Berättar mer sen.

Ville ha lite miljöombyte idag. Ser ju bara sjukan, lägenheten och friskis typ. Så då tvingade jag med mamma ut till Staberg för kaffedrickande. Och djup-prat. Åh tack fina mamma för att du finns där när jag behöver prata. Jag vet det nu.. och ett lite lättare hjärta återvände hem. Och tack Gud för att du kan hela relationer.

<3

Jag har Stockholmslängtan! Tänk Gamla stan, Söder. Åhh bland det finaste/mysigaste jag vet. Saknar. Om ett år är jag klar. Och jag längtar ut i världen också. Samtidigt som ju mer jag är här, och ju ännu mer jag börjar älska min familj och mina vänner, desto jobbigare kommer det ju vara att bryta upp.

Övrigt: Jag kan vara så himla osmart pinsam ibland. men det är ok, för då kan jag skratta åt mig själv.
och om du tror att jag inte bryr mig tror du fel, jag bara låtsas som jag inte bryr mig. för jag är ju trotsallt en tjej.

Ha en bra kväll och morgondag kära vänner!

Puss. /ia

ska inte strö det i såren!

'

Ahhh ge mig nått salt...!!! Nu.


/--

tisdag 11 januari 2011

---

06:14:
Tack Gud för den här nya dagen. Oavsett om det blir en bra dag eller en piss-dag så är jag tacksam att jag har fått chansen att leva och uppleva. Hjälp mig att göra någonting bra av den och att behandla andra människor med ödmjukhet och respekt. Amen.

/ia.

måndag 10 januari 2011

Killar är också störda!



sunda ideal?


Visst är det så att bara ca 10 % av alla som drabbas av anorexi är killar. Och i media hör man mycket om hur många tjejer det är som är ätstörda.
Och det må så vara...

MEN
Jag tror att man glömmer bort en sak: pressen på killar att vara vältränade. Det pratar man inte lika mycket om. Så lite poängen med mina tankar är att det är synd om tjejerna som ständigt lever med smal-pressen men att det kan vara lika synd om killarna som lever med muskel-pressen. Och precis som det finns tjejer som bara tänker på kalorisnålhet, lågkolhydratdieter, maximal fettförbränning så är det säkert lika många killar som bara tänker på muskelbyggande, proteintillskott, att deffa sig med mera. Killars liv där vågen är lika central som i de ätstörda tjejernas liv, bara det att det inte handlar om att gå ner i vikt, utan att öka sin muskelmassa.

Och det är nog inte alltid kul att vara en kraftig tjej i dagens samhälle. Men det är nog inte så kul att vara en skitspinkig kille utan en muskel på hela kroppen heller. Idealen finns ju där för båda könen, inte bara tjejer. Och dålig självkänsla tror jag finns i massor i båda grupperna.

killarna kan ju banne mig också vara lika ät- och träningstörda! Lika sjukt låsta som tjejerna. Bara det att en extremt smal tjej ser man som sjuk, men en väldigt tränad kille är ”duktig”.


sunda ideal?

Och dessutom tycker jag inte att en ät- vikt- eller träningsstörning handlar om hur mycket man väger, hur mycket man äter, hur mycket man tränar utan TANKARNA kring detta. Du kan ha en frisk och perfekt välavvägd tränad kropp, men ha så störda tankar kring det. Och det tror jag gäller killarna också, för jag tror att samma inre stress/press som kan få mig att känna att jag måste träna alla dagar i veckan kan finnas hos en kille. Vad skulle annars driva alla dessa massor av killar till gymmet dag efter dag, vecka efter vecka? Och såklart, träningen ger en hel massa glädje för mig och alla andra träningsnördar, vi mår bra av det och det är ju bland det bästa jag vet, så nej jag tränar inte mest av ångest, MEN att jag, och andra tjejer likaväl som gymmkillarna bara skulle träna för att det är kul och inte med en endaste liten tanke på utseende och kroppsideal…? Det är nog bara lögn, får vi kanske lov att erkänna?

Så: ja det finns massa störda tjejer, men en massa störda killar också, bara på ett annat sätt.
Jag tycker att det negativa med att killarna har den är pressen på sig också borde få ta lite mer plats i alla kroppsideal-diskussioner. Lite mer rättvisa och jämställdhet åt folket! haha.

Puss. (från en som är avundsjuk på alla killar som har lite bättre fysiska förutsättningar att bygga muskler. Om man är lite muskel-kåt och fettfobi-iker så är det rent kroppsligt inte helt optimalt att vara tjej. Det sägs ju att vi ska ha mer fett för att kunna föda barn. Jag gillar det inte! Jag tror ändå inte att jag är gjord för att föda barn.)
/ia.

söndag 9 januari 2011

--

'

och jag ska aldrig mer säga "aldrig mer" för man vet aldrig hur det blir


/--

...


två med pygme-gener :)

Det här skulle också kunna vara årets bild 2010. För att det är någon jag tycker om väldigt, väldigt mycket.


Och en både fin & sorglig dag. Ute på Drottningholm precis alldeles innan jag inte var en Stockholmsbo längre. Och vi firade morsdag med det sjukast dyraste fika jag nog nånsinn fikat. Fast... pappa betalade! :)


/ia.

fredag 7 januari 2011

Oh my little girl

'
Jag börjar ju bli gammal. Gammal och vis (eller?) så nu ska jag dela med mig av nåt klokt jag kommit på efter 22års tänkande och erfarenheter;

Har lärt mig att man nog måste försöka tänka såhär:

När föräldrar tjatar hundra gånger när du ska ha bilen att det är halt och att du ska köra försiktigt, så är det INTE för att vara dryg och tjatig, utan för att de är så rädd om dig och absolut inte vill att du ska råka ut för någon olycka.

När föräldrar tjatar några gånger alldeles för mycket om att du inte ska gå själv hem och att du ska vara försiktig när du är ute, när de inte alltid verkar så himla förtjusta när du ska ut på fest så är det INTE för att de inte unnar dig att ha kul utan för att de bryr sig om dig och inte vill att du ska bli utnyttjad, skadad eller hamna i någon skit.

När föräldrar tjatar, tills öronen vill trilla av, på att du måste äta ordentligt, inte träna alldeles överdrivet mycket, att du måste äta efter att du tränat och att du ska unna dig att äta godsaker så är det inte för att vara elaka och göra dig till en övergödd julgris, utan för att de vill dig ditt bästa, att du ska ha ork och energi, inte bli sjuk och ha en sund självbild.

Ja, så måste man nog tänka för annars blir man ju totalt GALEN! Men om man kan förstå att de faktiskt gör allt av kärlek och inte av illvilja, så kanske man kan ta allt det här tjatet lite bättre. Right?


(och alla föräldrar därute, visst är det såhär? Please säg att det är sant, för annars blir ju hela min smarta teori och överlevnadstaktik förstörd…)

/ia.

torsdag 6 januari 2011

--

Till listan över saker man nog inte bör göra:
Leta upp patienter som man tycker är snygga på facebook, så man kan spana lite. Speciellt inte ensamstående 3-barnsfäder kanske. (En riktig filf alltså! hihi) Det här känns inte riktigt professionellt faktiskt så tur att jag bara är en omogen T4 än så länge. Jag ska skärpa mig när jag blir färdig!
(och ta inte denna patient-stalker sidan av mig alltför seriöst, det kan ge ett felaktig intryck av mig! )
Och till skillnad från vissa vänner facebook-stalkar jag ju inte en massa doktorer iaf. Jessica, undrar vem jag syftar på? ;)

Idag skulle jag har skidåkar- och pluggdag eftersom jag är ledig (jobbar helg). Klockan är fyra och jag har inte börjat plugga ännu… men det kommer!
Och dom sketna uppförsbackarna på Lugnet ville aldrig tog slut och tog nästan livet av mig. Nu överdriver jag, men hjärtat slog som en liten korp i bröstet. Inte så bra stakåkningsträning, men bra att få jobba på kondisen lite. Så: Lugnet får duga som reserv-spår till Sörskog, som har plats nr 1.


och framsteg 2011: I tisdags tränade jag inte. och dagen känndes inte alls meningslös för det.

och det kan ju bli komplicerat när det där som inte blir som man tänkt sig känns bra. lite för bra.

/ia.

And you break like glass and I wonder where your God was then?

.
Ibland tror man, jag, lätt att man liksom inte får klaga på Gud. Att man alltid ska vara snäll och ordentlig och helig. Men kolla bara på David (i Psaltaren), han ropade ut sin förtvivlan till Gud. Och tackade Gud för sin glädje när det var tillfälle för det.
Så jag försökte uttrycka min klagan till Gud en mörk kväll. För det finns mörka jobbiga kvällar. Men det är inte jämt.
Och jag hoppas det ska få vara så. Som livet, att Gud inte bara får vara med i en fem-minuters balanserad stund. Utan i glädje, skratt, tårar, besvikelse, trötthet.
Så: Tack för det goda, vackra, fina. Men allt är inte alltid gott, vackert fint. Låtsas inte som annat!


2010-12-30:
Och vart är du nu, min Gud?
I natten. I det svarta.
Var är du som ska torka alla tårar?
Och varför har du lämnat mig här?
På den här kalla jorden. Ta mig med. Ta mig hem.
Bort från all svärta. Allt grått. All lera, all sörja, som bara drar mig ner. I dyn. I det smutsiga.
Som gör det rena fult. Det vita brunt.
Och gör en slät hud ful och full av ärr.
Och alla dagar. Utan mål och mening.
Var är du då?
Och hoppet. Ge mig inget hopp, snälla du. För, plums, släpper du ner mig i ett hav av besvikelse, igen.
Aldrig, aldrig, aldrig ska det ske. Befrielsen.
Åh min Gud. När jag ropar, var är du då?
När jag offrar, var är min betalning?
Det här är en bortskämd snorunges klagan.
Men kanske ser du. Mitt hjärtas uppriktiga rop på hjälp.
På befrielse. Från det där. Onda.



/ia.

onsdag 5 januari 2011

--

och att gå och lägga sig klockan 21 kändes... konstigt. men välbehövligt!
för igår var hinkande av kaffe räddningen på min dag. men en bra dag.

/ia.

måndag 3 januari 2011

--

Överrumplad. Att tänka är en sak - att göra som man tänkt en helt annan.

idag har jag typ fått sommarjobb tror jag, utan att jag hann fråga om det själv ens en gång.
och lyckades äntligen med mitt PVK -sättande igen. Shit vad vampyr-aktig man är, blodtörstig sjuksköterskestudent, haha.
så; karriären går ju iallafall bra för tillfället. Och huvudsaken: det är kul. Tack vare alla patienter man får förmånen att möta.

godnatt. (för nu börjar 05-uppstigandet igen. Hu!)
/ia.

söndag 2 januari 2011

---


det här kanske låter lite tvärtom (men jag är lite tvärt om ibland) men åhh vad skönt det var att komma hem till ett tomt kylskåp igår. Det känns som en befrielse efter all (visserligen väldigt god) julmat.

och annat onödigt vetande: OM jag nån gång ska skaffa en bil så ska den vara bakhjulsdriven. Bra mycket bättre (och roligare) att få lite sladd än himla framhjul som låser sig. Det är bara sjukt äckligt. Man måste ju köra nått som man vågar gasa lite i :)

Och idag har jag umgåtts med lilla 4-månaders Theo. Och mamma Linda såklart :) (Han gillar att ta tag i kanten på linnet så man flaschar sig rätt rejält. Fast det kanske inte är så konstigt att en ammande bäbis vill se bröst ;) )

och imorn börjar allvaret igen, back to avd. 45. Ska bli lite kul, men åh det har varit skönt att va ledig och slippa stressen lite också.

gonatt
/ia.

lördag 1 januari 2011

Happy New Year.

Skål och Gott Nytt 2011!


Nyårsfirandet blev bra. Och det var på tiden. Men precis som jag trodde, med trevligt sällskap (och inte ha förväntningar upp över öronen) så ordnade det sig fint:)

Jullovet börjar ta slut. Ikväll flyttar jag hem till stan igen och mitt skidträningsläger jag skulle ägna hemma-ledigheten åt är också slut. Och trots lite problem med halsont och förkylning så är jag nöjd med de 94km jag lyckades skrapa ihop under de här dagarna. Fast det hade ju varit roligare om man varit helfrisk. Men hur bortskämd som helst får man inte vara, glad att jag kunde träna iallafall. Tänk, man skulle ju klara av att åka ett helt riktigt Vasalopp (90km), bara man fick sisådär fyra, fem dagar på sig så ;)
aja, nog om min träning nu, nörd-ia.

Men jag tror, hoppas 2011 blir ett bra år. Både träningsmässigt och allt annat också. Jag har det liksom på känn. Så hoppas jag inte är helt fel ute.
Vi i sällskapet igår skålade ju för att 2011 skulle bli ett kärlekens år, haha. Så det tror vi på. Och kärlek kan man alltid sprida och ta emot oavsett om man är i ett förhållande eller inte. Till vänner, familj, skol/arbetskamrater, patienter (eller klienter, kunder, elever - de man möter). Jag hoppas jag kan och orkar.

kram
/ia. (som inser att jag fyller 23år detta 2011. Fy, är det ett skämt eller???)